Allmänhetens frågestund - 2 mars 2023

Undrar varför de inte plogar trottoaren på Hornsgatan nu när den har blivit en bussgata. Plogas bara framför busskuren på Hornsgatan. Upp till nästa busskur är det väl cirka 400 meter trottoar som ej är plogad. Där på Ambjörnsgatan är det plogat hela trottoaren från andra hållet. Är det meningen att folk ska gå på gatan? Har varit i kontakt med Linden ett flertal gånger och de säger att det inte är deras tomt så då plogar man inte. Kommunen som har hand om trottoaren har jag också varit kontakt med ett flertal gånger. Men inget gensvar. Det är så löjligt det är ju bara en kort bit till att ploga så slipper folk gå på gatan.

Svar från tekniska servicenämndens ordförande Erik Wågman (S)
Enligt våra riktlinjer i kommunen så ansvarar respektive fastighetsägare för att röja gångbana utanför den egna fastigheten. Ambjörnsgatan och Hornsgatans östra sida gränsar mot Lindens fastighet.

NAV sköter snöröjning inne på Åkersborg på uppdrag av vår fastighetsavdelning. I det uppdraget ingår trottoaren. Samhällsbyggnads avdelningen ansvar för busshållplatser. Därför snöröjs hela trottoaren längst med Ambjörnsgatan.

Vi är medvetna om att upplägget med fastighetsägarens ansvar för snöröjning inte fungerar fullt ut på många platser i kommunen. Och vi tittar på olika lösningar för detta. Men det blir svårt för oss att ta över hela ansvaret. Där emot fins det platser i kommunen där det är lämpligt att vi tar det ansvaret.

Många kommuner har fått kritik från IVO för bristande vård inom äldreomsorgen. I tidningen framgick det att socialchefen tyckte att kritiken var orättvis…

Men när det gäller hemtjänsten, så ligger Gnosjö och Jönköping i toppen av landets hemtjänstindex och Nässjö i botten.

1. Vilka förbättringar planeras?
2. Finns delade tjänster kvar?
3. Får anställda möjlighet att arbeta heltid?
4. Ersätts sjukdom av vikarier?
5. Kommer man klara rekryteringen i sommar?
6. Socialnämnden satsar på en ”äldre-vecka”, som tydligen ryms under äldreomsorgens budgetram, men vad får då stå tillbaka? Kommer taxor att höjas?
7. Hur används de 10 miljoner som man gick plus förra året? Bara 1 miljon går till äldreomsorgen.
8. Är språkkunskaperna testade hos personalen?
9. Två olika sätt finns att tillgodose hemtjänstbehoven. Vilket använder Nässjö?

Svar från socialnämndens ordförande Lindha Hjälm (S)
1. Vilka förbättringar planeras?
Kritiken från IVO tar vi på största allvar.
Det som menades med att kritiken är orättvist, är att delar som vi fått kritik på görs, men benämns med andra ord eller ligger på andra ställen än de delar som granskats ut ur journalerna, granskningen görs i viss del av så kallade AI-robot som letar ”ord”, eller att det kan vara den som intervjuats inte är ansvarig för frågan och då svarat att man inte gör.
Delar som behöver bli bättre är följsamhet till dokumentation och kvalitetsarbete.
Efter att IVO fått vårt svar kommer vi få svar tillbaka om de åtgärder vi redan gjort samt planerar att göra under året. En hel del har redan kommit igång, andra delar görs redan men som ovan inte kunnat ”ses” i granskningen.
Åtgärder handlar om bland annat mer tid på SÄBO – särskilt boende, för sjuksköterskor, utbildning i dokumentation, säkerställa språknivå samt erbjuda yrkessvenska (vilket redan görs), egenkontroll och uppföljning av dokumentation, kartlägga och implementera förläggning av bemanning för att matcha patienternas behov ännu bättre. Svaret till IVO ska skickas 14 mars, så alla delar i svaret och vilka åtgärder som ska göras är inte färdigskrivet ännu.

Hemtjänstindex använder vi inte i Nässjö som ”system” för utvärdering – därav inga planerade förbättringar utefter resultatet av just resultatet från den.
I delindex 4 som handlar om Stöd och Utveckling har vi plats 43 men övriga långt ner. Nässjö kommun har inte beställt ”sin rapport”, varav det inte går utvärdera resultatet på ett bra sätt genom tabellerna som finns.
Hemtjänstindex är ett initiativ från SPF seniorer och finansieras av allmänna arvsfonden. Första rapporten kom 2022 och den har vi som ovan inte analyserat eller tagit ställning till. Statistiken den bygger på kommer från bland annat hemsida, statistik/undersökningar från Socialstyrelsen och Kolada.
Vi jobbar löpande med frågan förbättringar ur ett Esterperspektiv, brukaren i fokus, värdegrund, genomförandeplaner, IBIC och genomförandeplaner, det är en del av kompassenarbetet.

2. Finns delade tjänster kvar?
Ja, men de har blivit färre och vi kommer att arbeta för att de ska bli ytterligare färre kommande år. Detta är en del i bemanningsarbetet. Utgångspunkten är den placering man har, men kan förekomma efter medborgarens behov/beslut inte täcker heltid.

3. Får anställda möjlighet att arbeta heltid?
Ja, alla som önskar har rätt att arbeta heltid. Alla nyanställda erbjuds alltid heltid.
Resultat medarbetarenkäten 2022 visar att vår personal är nöjd med sin sysselsättningsgrad, samt att den ökar hela tiden. Personaltätheten ska utgå från medborgarens behov. Heltidsresan är en del i att öka antalet heltidsanställda.

4. Ersätts sjukdom av vikarier?
Ja, när det finns behov. I vissa fall arbetar man med förhöjd grundbemanning och då finns det ett visst överskott i schemat från början, för att ta hänsyn till sjukdomar och VAB.
När någon är sjuk tittar man alltid över dagens planering och hur det ser ut på just den arbetsplatsen,
och behöver inte alltid tillsätta vikarie. Behövs en vikarie skickas det till vikarieförmedlingen som skickar ut förfrågan till de som finns tillgängliga.

5. Kommer man klara rekryteringen i sommar?
Sommarrekryteringen är i full gång. Det är en process som håller på hela året, men toppen är nu under våren. Just nu har vi rekryterat ca 43 % av sommarens behov. Det är 152 vikarier av totalt 350.

6. Socialnämnden satsar på en ”äldre-vecka”, som tydligen ryms under äldreomsorgens budgetram, men vad får då stå tillbaka? Kommer taxor att höjas?
Ja, äldreveckan ryms inom befintlig budget, brukar hamna på 50-100000 kronor.
Inga taxor kommer höjas på grund av äldreveckan.

7. Hur används de 10 miljoner som man gick plus förra året? Bara 1 miljon går till äldreomsorgen.
De 10 miljoner kronor som nämnden hade som överskott var mycket av tillfälliga pengar, riktade statsbidrag, och en effekt av att vissa kostnader inom Funktionshinderomsorgen inte fick helårseffekt. Inför 2023 finns inte dessa medel att fördela ut i verksamheten. Det gäller alla nämnder, överskott eller underskott följer inte med till nästkommande år, utan socialnämnden får en ny budget att förhålla sig till.

8. Är språkkunskaperna testade hos personalen?
Vi tar hänsyn till språkkompetens vid anställning och det finns språkombud i verksamheten. Det finns även möjlighet för personal att få utbildning i yrkessvenska på Nässjö lärcenter.

9. Två olika sätt finns att tillgodose hemtjänstbehoven. Vilket använder Nässjö?
All hemtjänst är biståndsbedömd utifrån den enskildes behov. Gäller det privata aktörer inom LOV, så har vi inte det i Nässjö Kommun utan alla hemtjänst är i kommunal regi.

Ett nytt övergångställe gjordes vid Lidl rondellen i riktning mot Eksjö. Vid "det gamla övergångstället" efter rondellen mot Eksjö togs skylten med övergångställe bort. När man kommer från Eksjöhållet mot rondellen finns skylten dock kvar som upplyser om övergångställe.

En olycka kan inträffa pg. a. detta eftersom många går från Lidl parkeringen rakt ut i körbanan av födsel och ohejdad vana eftersom de tror att det fortfarande är ett övergångställe där. Det kan ju givetvis bli en fruktansvärd personlig tragedi om någon blir påkörd både för den drabbade samt även fordonsföraren. Även om en eventuell olycka inte skulle få tragisk utgång för den som blir påkörd så kan detta innebära indraget körkort för den som orsakar det hela. För en yrkesförare kan det bli en tragedi, för en privatbilist detsamma. Om man innehar ett så kallat gammalt "B körkort" ger detta möjligt att köra en tyngre husbil men efter ett indraget körkort (och efter att tagit nytt eller återfått det gamla) får man inte längre framför sin tyngre husbil med endast "B" behörighet. Det blir att ta ett nytt körkort för tyngre fordon, inte alltid så lätt samt även mycket stora kostnader.

Det är en nonchalans utan motstycke att inte agera och till råga på allt vara medveten om det och försvara det med att det gamla övergångstället skall ändå tas bort (inte bara en skylt).

Fråga; Hur kan tekniska servicenämnden i Nässjö trots direkt telesamtal till förvaltningen från undertecknad samt påpekande om detta och även tidningsartikel i Smålandstidningen ändå helt ignorera ansvaret att åtgärda skyltningen? samt att vid en ev. olycka vem bär ansvaret för konsekvenser när kännedom om detta föreligger, enligt min inledning?

Svar från tekniska servicenämndens ordförande Erik Wågman (S)
Det flyttade övergångsstället har varit utpekat i vår trafikstrategi. Tanken med flytten är att det ska bli en säkrare övergång än att ha det vid den lilla böjen vid Norra Allen.

Detta sker inom projektet för Mariagatans cykelväg. Vi gör detta i egen regi och planen var ett färdigställande 2022 men blir nu klart under första delen av 2023. Här ingår också ett staket i böjen för att förbättra trafiksäkerheten. Och styra flöden rätt. Enligt uppgift ska den otydliga skylten vara nerplockad. Och det var olyckligt att det inte gjordes i direkt.

Jag kan bara beklaga att det upplevs som att man inte har tagit till sig synpunkterna. Det är viktigt att alla kan komma in med saker som behöver åtgärdas. En tydlig skyltning underlättar för oss alla att göra rätt.

Vad finns det för planer hos Nässjö Kommun att få bilister på norra delen av Björnbärsvägen att respektera föreskriven hastighet i bostadsområdet?

Polisen har fått meddelande ett flertal gånger om situationen men de har visat sig endast en gång de senaste 5 åren. Polisens insats varade bara ca ett dygn för att sedan återgå till vanlig ordning hos bilisterna till att köra långt över beslutad regel.

Det avser sträckan norr om korsningen mellan Björnbärsvägen o Skansgatan där det föreskrivs 40 km/h. Problemet förstärkes då Björnbärsvägen öppnades ända ut till Anneforsvägen. Björnbärsvägen trafikeras dagligen med flertal tunga ekipage (ofta utländska lastbilar. Ö vägen avstängd Navigatoranvisning?)

Tack vare Bo Zander o Torbjörn Svenssons insats för ett par år sedan finns en mycket välbehövlig trottoar vilken flitigt används av cyklister och gångtrafikanter som bland annat tar sig till Brinellskolan.

Nässjö Kommun har utökat med farthinder på flera ställen i centralorten sedan en tid tillbaka (till exempel Brinellgatan, Gamlarpsvägen, Anneforsvägen, sö Björnbärsvägen, Queckfeltdsgatan, mfl)

Nässjö Kommun bör inom snar tid se över situationen för att få bilförare att respektera angiven hastighet inne i detta bostadsområde.

Svar från tekniska servicenämndens ordförande Erik Wågman (S)
Jag vill börja med var enskild trafikants ansvar att hålla hastigheten i trafiken. Det är den enskildas ansvar. Med det sagt så jobbar vi löpande med insatser för att höja trafiksäkerheten. En sådan är att vi har digitala tavlor som påminner om hastigheten som man kör i. Vi för även löpande samtal med polisen om riktade hastighetskontroller.

Vad gäller fysiska hinder och andra hastighetsdämpande åtgärder så är det en övervägning mellan kostnad och ökat underhåll och försvårande vid tillexempelvis kollektivtrafik. Det vi prioriterar i första hand är platser som kan vara osäkra ur trafiksäkerhetssynpunkt. Och platser där många rör sig särskilt barn.

Bedömningen som är gjord är att den norra delen av Björnbärsvägen inte prioriteras upp över andra plaster som behöver trafiksäkerhetsåtgärder. Sträckan har få utfarter, god sikt och en separat gång och cykelväg. Alla behöver följa hastighetsbegränsningarna på våra vägar.

Av vilken anledning får vi inte ha uppkoppling till fler kanaler än kanal 1, 2,4 och Kunskapskanalen på vårt boende på Ingsbergården. Det har till exempel varit mycket idrott nu som vi boende skulle vilja titta på.

Jag vill också veta varför vi inte har internet på boendet. Då kunde vi till exempel titta på SVT-play.

Svar från socialnämndens ordförande Lindha Hjälm (S)
Precis som vid alla hyreslägenheter är det den enskilde hyresgästen att skaffa sitt önskade TV-utbud och internetabonnemang och då det kan skilja från hyresgäst till hyresgäst.

Det finns ett gästnätverk som det går koppla upp sig mot, samt en cromecast så att man tex kan casta upp SVT play på tv:n från padda eller telefon. Ska det finnas flera kanaler får ansvarig chef se över efterfrågan och kan teckna abonnemang för enhetens gemensamma tv.

Detta gäller en önskan om att kommunen infriar sitt åtagande gällande naturområdena i Vallbohaga.

Då vi köpte tomten vi bor på 2007 förstod vi att de tre naturområdena på Vallbohagavägen, som omnämns i detaljplanen (2004-12-15, § 5:12) skulle ”möjliggöra för boende och allmänheten att ta sig ner till sjön och strandmiljön”. Detta skulle kommunen ombesörja, men inget har hänt, och som det är nu måste vi gå över annan fastighet för detta, och vi har bott här i snart femton år. Två av de tre områdena som avses är totalt igenvuxna och i nuläget är det omöjligt att via dessa naturområden på ett naturligt sätt ta sig ner till sjön och strandmiljön för en helt frisk människa, och än värre för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

I tillhörande genomförandebeskrivningen § 1:3 står att läsa: ”Kommunen är huvudman för allmänna platser (naturområden/lokalgator)” Vidare står i detaljplanen att allmänna platser skall utformas med grusyta. Ytterligare förtydligande utifrån PBL kap.1
4 § I denna lag avses med allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ettannat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Alltså att på ett naturligt sätt ta sig ner till sjön och strandmiljön för en helt frisk människa, och även för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Ytterligare information i saken utifrån PBL kap.8
12 § Det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga skakunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Jag kollade vad som avses med kommunal huvudman hos Boverket, vilket jag förutsätter även gäller för Nässjö Kommun. ”När kommunen är huvudman för de allmänna platserna ska kommunen, efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ordna de allmänna platserna så att de kan användas för avsett ändamål i enlighet med planen. När kommunen är huvudman för en allmän plats ansvarar kommunen även för underhållet”.

Jag har nu under 2022 flitigt uppvaktat Tekniska i ämnet men det studsar tillbaka lika fort med olika förklaringar. Uppvaktade även Samhällsplaneringskontoret då jag fick höra att det är de som skall se till att en detaljplan efterlevs utav alla inblandade parter, även kommunen. Fick bl.a. svar att Avverkning av träd och buskar och borttagande av död ved är negativt för arter som är beroende av gamla träd eller buskage, självdöda träd, samt grenar och liknande lämnas kvar för den biologiska mångfalden. Det behöver man inte oroa sig för i Vallbohaga då det finns i massor av detta i intilliggande skogsområden.

Detaljplanen beskriver också ”Enligt utdrag ur Serum är det inga naturvärden (landmollusklokaler, hotade arter, sumpskog, äng och hagmark, våtmark och fornminne) som kan komma att beröras av utökning av detaljplanen.

Ingen här kräver att det skall bli något parkliknande område. En anständig gångväg till sjön anpassad för personer, rullstolar o barnvagnar med mera räcker.

Svar från samhällsplaneringsnämndens ordförande Conny Dahnson (KD)
Berörda områden är i detaljplanen markerade som natur och sköts i enlighet med andra liknande områden inom kommunen. Tanken med områden som i detaljplan markeras som natur är att de ska vara fritt växande både för allmänhetens nytta och för den biologiska mångfalden. Att området är till för allmänheten innebär dock inte att tanken är en ordnad gångväg utan endast att dessa är allmän platsmark och inte privat mark. Områden likt dessa i Vallbohaga är därför kommunal mark där vem som helst får vistas. Nyttjas områden likt dessa regelbundet skapas efterhand upptrampade stigar och strandområdet nås lättare.

”Användningen natur ska tillämpas för områden för friväxande grönområden som inte sköts mer än enligt skötselplan eller genom visst begränsat underhåll.” -Boverkets föreskrifter om detaljplan (BFS 2020:5) 4 kap. 8 §

Utöver detaljplanen gäller på platser likt dessa i Vallbohaga ett antal ytterligare lagstiftningar och styrande dokument vilka kommunen måste förhålla sig till. Området ligger bland annat inom strandskydd vilket exempelvis innebär att åtgärder inte väsentligt får förändra livsvillkoren för djur- och växtliv.

Grönytor som fungerar som korridorer mellan privata tomter sköts utifrån en standard som möjliggör att allmänheten kan ta sig igenom till fots. Naturområden som sköter sig självt är på sikt lättare att ta sig fram i än skogsområden där man gallrar ofta. Gallring sker därför vart femte år och större träd lämnas kvar. Träd som växer till sig kommer på sikt skugga undervegetationen vilket minimerar sly. Sker gallring för ofta blir marken öppen och skapar därigenom ökat skötselbehov i framtiden.

Vid skötsel av naturområden är det viktigt att ta hänsyn till naturvärden och ekologiska sammanhang. Kommunen har ansvar för att genomföra lämpliga åtgärder för att skydda och bevara dessa områden. En stor del av skötseln innebär gallring av träd och buskar för att främja vissa arter och öka den biologiska mångfalden. Dock är det viktigt att inte övergallra och skada ekosystemen.

Självdöda träd, grenar och liknande lämnas kvar för den biologiska mångfalden. Ris från röjningar lämnas kvar i högar för att skapa faunadepåer där smådjur har möjlighet att leva.

Den bifogade bild som hänvisas till visar en anlagd badplats som funnits på platsen långt innan detaljplanen över området togs fram. Att denna ryms inom detaljplanen innebär alltså inte att liknande områden kan väntas anläggas på nytt. Badplatsen i fråga har dessutom funnits på platsen sedan innan 1975 då strandskyddet trädde i kraft vilket innebär att platsen inte täcks av lika stor restriktivitet som berört område i Vallbohaga.

Nu har det gått några år sedan beslutet, trots starka protester, togs om att lägga ner dagis/fritids i Grimstorp. För ca 1,5 år sedan revs skolbyggnaden, och det som lämnats är en ödetomt bestående av ogräs och grus. Under ytan ska det dock finnas fungerande infrastruktur såsom va och bergvärme. Eftersom samhället befinner sig i en kraftig generationsväxling så söker jag svar på följande:

1. Hur ser demografin ut idag?
2. Vad är kommunens plan för att göra Grimstorp attraktivt för en yngre population, där barnomsorg med ex dagis /förskola är högprioriterad?
   

Svar från kommunalråd Kent Karlsson (KD)

1. Grimstorp ser vi som ett samhälle på frammarsch, känslan är betydligt mer positiv nu än för ett par år sedan. Tittar man på den senaste demografin visar det att det finns tio barn mellan noll och fyra år i upptagningsområdet, (åtta i samhället), det är ju fortfarande lågt när man ser till hur andra orter har det. Vi hör dock att det frågas om tomter och bostäder, det förstärker ju vår positiva känsla när det gäller Grimstorps utveckling.

1. Attraktiva möjligheter till boende är ju en stor faktor för att locka en yngre population. I kommande översiktsplan nämns möjligheter till nyetablering, såväl i södra som norra delen av orten, samt att vi tittar på ett område öster om Lillesjön, här skulle man kunna hitta möjligheter till attraktivt boende. Bra kommunikationer är ju viktigt, vi tittar på bland annat kollektivtrafiken samt cykelmöjligheter till Nässjö.
   
   Gällande barnomsorg är barnantalet vår största utmaning. Ett lågt antal barn påverkar arbetsmiljön för personalen och attraktiviteten på tjänsterna när det blir så liten personalstyrka innebär att det blir svårare att hitta rätt person. Kompetensförsörjningen med utbildade pedagoger är i dagsläget besvärlig för alla förskolor och extra besvärligt blir det när man pratar om små förskolor där det blir en hel del ensamarbete.

Nässjö kommun är en del av världen. Klimatförändringarna är verklighet och vi som bor i Nässjö måste inse att vi behöver ta vårt ansvar för att minska vår klimatpåverkan. Vi vill ha en kommun att bo och leva i också i framtiden, när våra barn och barnbarn ska leva här.

Klimatkommunerna är ett samarbete för kommuner som ligger i framkant i sitt klimat och miljöarbete. Dess grunduppdrag är att stötta kommuner i sin strävan till utsläppsminskningar.
Klimatkommunerna, webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Frågan är: Har Nässjö kommun sökt medlemskap i Klimatkommunerna? Om inte: Vill den styrande koalitionen arbeta för att Nässjö kommun ska bli medlem i Klimatkommunerna?

Svar från kommunalråd Kent Karlsson (KD)
En just nu väldigt aktuell fråga, då vi har en motion om just Klimatkommunerna som kommer behandlas inom kort. Då har vi med största sannolikhet ett mer utförligt svar, men innan dess:

1. Nej, vi har ännu inte sökt medlemskap.
   Vi håller ju på med en uppdatering av en ny klimat- och energistrategi, och först när den är antagen ser jag att vi har de grundläggande förutsättningarna för att värdera om vi ska titta på en medlemsansökan. Kriterierna för att få bli medlem i Klimatkommunerna ligger ju nära vad vi jobbar med i vår uppdaterade klimat- och energistrategi. En uppdaterad strategi möjliggör ju bättre förutsättningar inför det utvärderingstest som ligger till grund för ett eventuellt erbjudande om att få medlemskap, om vi skulle bestämma oss för att söka.
   
   
2. Klimatkommunerna erbjuder ju alla en möjlighet att bli ”observatör” som ett försteg innan steget tas till ansökan om medlemskap, för att bekanta sig med hur föreningen arbetar, den möjligheten till insyn skulle kunna vara ett alternativ innan vi vet vad vi vill.
   Ett steg i rätt riktning, är ju att Nässjö kommun har ställt sig bakom Jönköpings läns klimat- och energistrategi. Den innebär bland annat ett mål om att vi 2045 ska ha ett utsläpp av växthusgaser lägre än 1 ton / invånare och år.

Det satsas så mycket på utsmyckningen av Nässjö och allas rätt att få älska den man vill. Men när och hur ska man börja satsa på alla barn och ungdomar som har en eller fler diagnoser? Det propageras ju för allas rätt att få vara den de är och att få hjälp och stöd utifrån deras behov. Så är det inte idag.

Idag gäller det som anhörig att slåss för sitt barn och när de inte orkar mer för att de blir så illa bemötta. Vad tänker ni att utveckla för stöd för familjen?

Svar från socialnämndens ordförande Lindha Hjälm (S)
Socialförvaltningen ansvarar för att barn med rätt till insatser enligt SoL och LSS, får dessa tillgodosedda. Detta sker med ett antal insatser riktade till barn och/eller föräldrar. De är dock biståndsbedömda och individuellt beslutade. Är det mer allmänna satsningar på till exempel kulturutbud och tillgänglighet i idrottsföreningar är socialnämnden inte rätt aktör att besvara.

För att Nässjö kommun återigen ska bli en tillväxtkommun med fler arbetstillfällen och skattebetalare är det av stor vikt att närheten till Jönköping utnyttjas. Idag är det tågförbindelser på en enkelspårig järnväg. Nu när regeringen har stoppat satsningen på höghastighetståg via Jönköping och istället för det satsat på regionaltrafiken öppnat det för möjlighet till dubbelspår på sträckan. Detta skulle minska restiden till och från Jönköping med 10-15 minuter enkel väg. Om detta blev verklighet skulle det minska risken för bosättning i Jönköping och även bli bättre för miljön om bilpendlandet minskade. Detta skulle i förlängningen öka befolkningen och därmed skatteunderlaget i kommunen. Finns det någon/några i kommunen som jobbat med denna fråga gentemot Trafikverket och regionen?

Svar från kommunalråd Kent Karlsson (KD)
Ja. Nässjö kommun är tillsammans med kommunerna utmed Jönköpingsbanan och region Jönköpings län aktiva i frågan. Utredningsarbeten har skett under en lång tid, mer än tio år, där en av målsättningarna är just, att Jönköpingsbanan på sikt ska bli dubbelspårig. Under den senaste femårsperioden har Trafikverket genomfört åtgärder för att åstadkomma hastighetshöjning och minska kapacitetsbristen, bland annat förlängt en del plattformar för att möjliggöra längre tåg.

Jag har en fråga angående den populära promenadvägen runt Ingsbergssjön.

Under vissa dagar, ibland många i följd, är den blöt och lerig och otrevlig att gå på. Vet väl med mig att för joggarna har den ett fungerande underlag, men för oss andra som vill ta oss runt och inte har oömma kläder och skor skulle det vara bra att kunna gå runt sjön utan att förstöra våra kläder.

Så frågan är: Går det att lösa problemet för oss att kunna gå på ett någorlunda rent underlag. Helst som kan tillfredsställa alla som motionerar på olika sätt?

Svar från tekniska servicenämndens ordförande Erik Wågman (S)
Området kring Ingsberssjön är sankt och gångbanan ligger väldigt nära vattenlinjen. Detta gör att vi har stora utmaningar. Vi har jobbat under flera års tid med att förbättra situationen och motverka att det ska bli blött.

Vad vi har gjort är att förbättra uppgrusningen och använda olika material. Vi har på vissa sträckor lutat vägbanan för att öka avrinningen.

Det vi vill pröva och som ligger i plan är en form av dränering där vi gräver en ränna i mitten av gångbanan som vi packar med ett grövre grus och sedan återställer. I teorin ska vi på så sätt öka avrinningen. Ett problem med detta är däremot att det på ett antal ställen redan ligger dräneringsrör.

Så ja vi är medvetna om problematiken och jobbar kontinuerligt med förbättringar även om platsen har en hel del hinder i sig.

För ett antal år sedan beslutades att cirka 100 tjänster skulle bortprioriteras. Hur gick det?

Oftast är det de administrativa tjänsterna, som breder ut sig i den offentliga sektorn, mycket beroende av dokumentationskrav och sammanträden. Under pandemin tvingades man ställa om sin verksamhet i mycket, och kanske finns det en möjlighet att effektivisera administrationen och frigöra mer ”händer och fötter” till kärnverksamheten?

Svar från kommunalråd Sofia Holm Karlsson (C)
På grund av det ekonomiska underskottet 2018 plus prognostiserat underskott innevarande år 2019 beslutade man i april 2019 att ytterligare åtgärder för att återställa den ekonomiska balansen med en reducering av 100 årsarbetare. Man beräknade att detta skulle ske utan uppsägningar då cirka 300 st årsarbetare brukar ske med ”naturlig” avgång.

Man följde detta nogsamt per förvaltning och i dec 2019 hade man nästan uppnått målet 100 st årsarbetare. 93 st. Så på frågan hur det gick så är svaret att det gick.

Sedan december 2019 har man ökat Nässjös befolkning från 31 538 st (december 2019) till 31 944 (december 2022) – ökning 406 st. På samma period har man ökat antal årsanställda med från 2 757 st till 2 779 st. (22 st)

Fler barn och elever behöver fler förskolelärare, barnskötare och lärare. Vi har byggt gruppboende kontinuerligt – cirka ett om året vilket är personaltäta verksamheter.
Riktmärke = Av det totala invånarantalet jobbar 10 % inom kommunen.

Tittar man på kategorin ”administration” i Hypergene (personalsystemet) så har den minskat med 16 årsarbetare sen 2019 december. I denna kategori ryms alla administratörer, handläggare och chefer.

Teams-möten var standard under pandemin och även om de fysiska mötena är tillbaka har vissa möten fortsatt digitalt. Detta har effektiviserat verksamheterna och eliminerar både kostnader och tid.

IT-säkerheten har blivit ännu mer aktuell under senare tid, eftersom cyber-attacker har ökat drastiskt. Vi lever i ett väldigt sårbart samhälle.

• Har man lyckats inom kommunen med detta arbete?
• Finns kompetensen i förvaltningen?
• Har kostnaderna skenat iväg?
  

Svar från kommunalråd Sofia Holm Karlsson (C)
När det gäller IT-säkerhet och dessa hantering är det Höglandsförbundet som sköter detta för kommunens räkning.

Vår gemensamma IT-avdelning som vi har på Höglandet arbetar med IT-säkerhetsarbetet är vi trygga med det arbete som de utför och att de har den kompetens som de behöver.

Höglandets IT (HIT) började för ungefär tre år sedan att systematiskt och långsiktigt bygga upp IT-säkerheten och står sig därför väl idag när hoten har ökat. I nuläget har man två medarbetare som arbetar med endast IT-säkerhet, en enhetschef och en IT-säkerhetsspecialist. Under 2023 kommer ytterligare en IT-säkerhetsspecialist tillsättas och det har man lyckats finansiera med interna effektiviseringar utan att behöva öka budgetramen så därmed har inte kostnaderna skenat.

Hela HIT kostar ca 100 miljoner kronor om året och Nässjö betalar 1/3 del av det.

Som anställd blir man ständigt påmind om att vara vaksam och försiktig med mejl, klicka på bilagor där man inte är säker på avsändare. De genomför utbildningar och står alltid till förfogande vid frågor och osäkerhet.