Husägare i en kulturmiljö

Bevarande av kulturmiljöer för husägare

Att vara husägare i en kulturmiljö innebär ofta en rik miljö med stor variation och byggnader av hög kvalité. Det har många gånger lagts stor omsorg vid utformandet av byggnaderna. Dessa kvalitéer kan ibland vara skyddade i lagen och får inte göras om eller tas bort, vilket är något som du behöver ha kunskap om när du övertar den här typen av byggnad. Om du nyligen har ärvt eller köpt en äldre byggnad och vill förändra något, är du välkommen att kontakta samhällsplaneringskontoret för kostnadsfri rådgivning. Har du en kulturhistoriskt klassad byggnad hittar du den i kulturmiljöprogrammet med tillhörande värdebeskrivning och karaktärsdrag för just ditt hus, som är till för att underlätta för byggnadens vård- och underhållsplan.  

Att se långsiktighet framför trender

Bebyggelsen är en viktig del av Sveriges historia och vi i Nässjö kommun vill vara en aktiv del i bevarandearbetet och underlätta för dig som husägare. Ingen kan ensam skydda och bevara Sveriges kulturarv, det är något som vi måste göra tillsammans!

Det kommer alltid komma och gå trender, inte enbart i kläder och inredning utan även i hur vi bygger och renoverar hus. Det vi tycker är de självklart bästa valen idag, kommer kanske någon annan tycka är märkligt i framtiden. Det vi kan lära oss av historien, är att vi ofta ångrat förändringar av befintliga byggnader och istället uppskattar de byggnader som har sina ursprungliga detaljer kvar. På 1930-, 40, och 50-talet var det populärt att äldre hus "fasadhyvlades", det vill säga att all utsmyckning togs bort eftersom det var modernt med släta ytor. Det betyder att det som vi idag ser som påkostat, dekorativt och pampigt hos äldre 1800- och 1900-talsbyggnader, är borttaget på många av dem. Det samma är idag vanligt vid renovering av villor, där vi ofta tar bort den ursprungliga panelen och andra fasaddetaljer när vi tilläggsisolerar och byter fönster. Det kan få ett hus från 1880 att se ut som det är byggt 1980.

Vad är byggnadsvård?

Byggnadsvård handlar enkelt beskrivet, om att vårda en byggnad förebyggande för att minska på de framtida renoveringsbehoven. Det innebär också att vi försöker undvika allt för stora ingrepp på byggnaden, sådant som kan förstöra de kulturhistoriskt intressanta värdena. Det finns en mängd olika beskrivningar på vad byggnadsvård egentligen innebär. Men det vi återkommer till är beskrivningar av att hushålla med de resurser vi har. Att vårda sin byggnad förebyggande, framför att bygga upp på nytt. Vad man kan göra för att förlänga livstiden på sin byggnad? Kring detta finns det idag en mängd informationsforum kring. Kurser, föreningar, företag, litteratur och webbaserat material. Här är det dock alltid bra att vara källkritisk och gärna inhämta kunskap från flera källor innan man väljer metod. Äldre byggnader kan vara känsliga för nya material, en felaktig isolering eller färg kan till exempel leda till rötskador. En bra grund brukar vara att hålla sig till ett likvärdigt material som användes då huset uppfördes och om du vill byta ut ett material, noggrant undersöka om det använts till äldre byggnader tidigare och hur det har fungerat.

Det händer att vi blandar ihop begreppen "byggnadsvård" och "renovering" men för att förenkla de olika begreppen kan vi se det som att en renovering ofta handlar om att byta ut och förändra, medan vi med begreppet byggnadsvård menar en vård av befintligt material. Som att måla och kitta byggnadens äldre fönster, istället för att byta ut dem. Vi borstar och målar den äldre panelen, kanske byter ut ett par ruttna brädor, framför att byta hela fasaden. Vi oljar in beslag och lister med linolja för att öka livslängden.

I boken "fem pelare" från Riksantikvarieämbetet beskrivs en byggnad som en unik del av vårt kulturarv, med sina egna förutsättningar och egenskaper. Med tips på hur man anpassar en gammal byggnad till moderna funktioner utan att det kulturhistoriska värdet förstörs.

Byggnadsvård handlar om att på ett förståndigt sätt använda och hushålla med de resurser vår bebyggel­se utgör, och att föra detta arv vidare till våra barn.
Ur "Fem pelare" Riksantikvarieämbetets vägledning för god byggnadsvård.

Kulturarvets ekonomiska värde

Kulturarvets förtjänster kan ses bland annat genom att kunna omsätta värdet av historiska platser till en socialt och ekologiskt hållbar turism. Det skapar arbetstillfällen inom besöksnäringen men även för hantverkare, landskapsvårdare, arkeologer med flera. I förlängningen kan vård och förvaltning av byggnader, fornminnen och landskap leda till att en region får ökad omsättning i form av till exempel fler besökare eller högre värderade bostäder. Ett välvårdat kulturarv är en värdefull samhällsresurs som ger historiska kunskaper, positiva upplevelser och en god ekonomi. Enligt Riksantikvarieämbetets skrift Räkna med kulturarvet Pdf, 710.8 kB, öppnas i nytt fönster., anges även just det ökade värdet på fastigheter med kulturhistoriska kvalitéer.

Kulturmiljö Halland genomförde en jämförelse av alla överlåtelser av fastigheter 2005–2012, där de kunde konstatera att kulturhistoriskt värdefulla hus relativt sett hade ett högre slutpris än övriga fastigheter. 

Stöd till dig som vårdar kulturhistoriska miljöer

Vårdar du en kulturmiljö så att den bevaras för framtiden? Eller arbetar för att göra en kulturmiljö mer tillgänglig och användbar? Du kan söka bidrag för det hos Länsstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Vill du få råd om hur din byggnad ska vårdas, vänd dig till länsmuseet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Av Svenska byggnadsvårdsföreningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du få kunskap, råd och hjälp att hitta byggnadsvårdande hantverkare i närheten av dig. För rådgivning och hjälp med en byggnad inom Nässjö kommun, kontakta samhällsplaneringskontoret.