Allmänhetens frågestund - 6 mars 2025

Varför har ni stängt gymmet i simhallen? Fitness&Friends blev uppsagda utan förklaring efter 22 år, de har erbjudit sig att köpa maskinerna men inte fått svar. Ska lokalen stå tom i minst 3 år tills den nya simhallen beräknas vara klar? Det finns kommuner som driver gym, till exempel Eksjö. Har varit kund i över 20 år och det har fungerat utmärkt. Har simhallens personal fått vara med i möte gällande gymmet? För övrigt bör simhallens öppettider utökas så det är öppet varje dag. Mer öppettider ger bättre förutsättning för att driva kafeteria i anslutning till simhallen.

Svar fråga 1

Sylve Jergefeldt, ordförande kultur- och fritidsnämnden:
Gymmet stängde med anledning av att nuvarande gymägare/hyresgäst Fitness & Friends inte var intresserad av att förlänga sitt kontrakt till gällande hyresvillkor. Dialog kring framtid startades redan sommaren 2024 ett halvår innan avtalet löpte ut. Efter sommaren gick Nässjö kommun därför ut med en upphandling för att möjliggöra för en fortsättning där Fitness & Friends hade möjlighet att vara med, men avstod. Tyvärr fick man inte in några andra anbud. Konkurrensverket ska få utökade möjligheter att agera mot kommuner och andra offentliga aktörer som bedriver osund konkurrens och det väntas komma skarpare regler kring bland annat gymverksamhet i kommunal regi, därav bör Nässjö kommun inte gå in och driva gymverksamheten. Personalen i simhallen har varit med i dialogen.

Möjligheten till ökade öppettider ses över i förhållande till ekonomiska förutsättningar/personalresurser.

Om kommunen skulle få ta del av en stor summa pungar (x-miljoner) helt oväntat, vad skulle kommunen satsa på? Investeringar, driftbudgeten eller olika projekt? Vill gärna ha svar från alla partier!

Svar fråga 2

Kent Karlsson (KD):
Tack för frågan. Jag känner att den är svår att svara på, den skulle nog behöva kompletteras, men, jag förutsätter att X-miljoner betyder obegränsat, i såväl investeringar som driftbudget och projekt. Vi gör ju väldigt många bra saker idag, de skulle kunna utvecklas ytterligare med mer personal och obegränsade resurser, det är väl en av de vägarna jag skulle vilja gå. Satsningarna skulle givetvis gå hand i hand med våra fokusmål, och ytterligare möjliggjort för fler att bli anställningsbara och ökade insatser för barn och ungas möjligheter till en trygg uppväxt.

Tyvärr blev det inga roliga svar som en Simhall i varje kransort eller mjukglassmaskin på kontoret, utan mer generella, då det känns orimligt att fördela annorlunda än på det sätt vi gör idag.

Ann-Cathrin Gunnar och Sofia Holm Karlsson (C):
Tack för frågan. Frågan är inte helt enkel att svara på då x miljoner kan vara 2, 20 eller 200 miljoner. Men vi diskuterade frågan på Centerpartiet gruppmöte och hela gruppen fick vara med och resonera. Ett av de förslagen vi alla tyckte var bäst om var: Vi skulle anordna en gigantisk medborgarbudget för hela kommunen. I demokratisk anda skulle medborgare få tycka till och lägga förslag på satsningar. Därefter skulle förslagen samlas in och sedan skulle alla få rösta om ett antal satsningar som skulle göras i vår kommun. Resurser skulle naturligtvis öronmärkas för drift eftersom en investering oftast leder till ökad drift.

Denna modell genomförs men i mindre skala i våra kransorter ”en halv miljoner idéer” där 500 tkr avsätts varje år till respektive kransort. Ett fantastiskt sätt att utveckla den demokratiska processen och är mycket uppskattat. Exempel som har tillkommit genom dessa medborgarbudgetar är utegym, belysta promenadslingor, grillplatser, omklädningsbyggnader på badplatser, lekaplatser med mera.

Kim Strand (V): -

Leif Ternstedt (SD):
Om kommunen generellt hade en bättre ekonomi skulle vi prioritera skattesänkningar, satsning på trygghetsarbetet och mer pengar till kärnverksamheterna inom socialnämnden och barn och utbildningsnämnden. Att få till en bättre ekonomi generellt görs enligt oss Sverigedemokrater bäst genom effektiviseringar och tydliga prioriteringar.

Det som du efterfrågar, vad vi ska göra om vi får en engångssumma. De pengarna skulle vi inte lägga in i driften eftersom intäkten är en engångsföreteelse. Då skulle vi istället använda pengarna till att bygga simhall, demensby eller sporthall.

Martin Rofors (L): -

Rikard Salander (MP):
”Tack så mycket för frågan, som för övrigt är väldigt intressant. Det är inte alltid man får möjlighet att utveckla ett resonemang kring det, eftersom kommunpolitik så ofta handlar om att göra avvägningar och prioriteringar mellan olika verksamheter. Men Miljöpartiet har självklart visioner om hur vi skulle vilja förändra Nässjö till en mer socialt och ekologiskt hållbar kommun, om kommunen fick en stor summa pengar att använda till detta.

-Vi skulle vilja satsa resurser på att öka den biologiska mångfalden i kommunen, med mer grönstruktur och återvätning av våtmarker så att också mer natur bevaras, vilket är viktigt för den lokala miljön och i slutändan för klimatet.

-På klimatområdet behöver vi också lägga betydande resurser på klimatanpassning inför framtidens extremväder, såsom översvämningar och värmeböljor. Där ingår det också att kunna ha tillräckligt med resurser för klimatsmart bostadsbyggande och samhällsplanering.

-Miljöpartiet vill se en bättre, billigare och tätare kollektivtrafik. Till största del är det Länstrafikens och regionens ansvar, men här behöver också Nässjö kommun finnas med och se till att vi har lättillgänglig och billig kollektivtrafik. Vi tänker tätare turer mellan Nässjö tätort och kransorterna, där man kan ta sig hem senare kvällstid.

-Vi skulle satsa på mer resurser till Elevhälsan och barn i behov av särskilt stöd.

-Miljöpartiet vill se förkortad arbetstid och ett mer hållbart arbetsliv för kommunens anställda. Det kan ske på olika sätt, och finansieras på olika sätt, men det kan också ge väldigt många vinster i form av friskare personal och mer fritid för familj och vänner.

- Både Barn-och utbildningsnämnden skulle behöva mer resurser, för att inte behöva spara in på viktiga verksamheter som utbildning, förskola, skola, funktionshinderomsorg och äldreomsorg.

-Slutligen, även om det finns mycket mer att nämna, skulle vi vilja satsa resurser på personer som är utsatta för våld i nära relation, i sitt hem. Det ska finnas möjlighet att snabbare kunna få ett nytt boende för de som blir utsatta för våld i sitt eget hem.

Sara Lindberg (S):
Det här var inte en lätt fråga att svara på. Du sätter själv rubriken ”Utopi” och säger vidare att det handlar om ”en stor summa pengar (x-miljoner)”. Handlar det om 2 mkr, 20 mk, 200 mkr eller kanske 2000 mkr? Är det pengar som kommer en gång och aldrig mer eller är den en förstärkning av kommunens ekonomi över tid?

Om det här extra tillskottet skulle handla om en förstärkning av kommunens ekonomi över tid så skulle jag tänka så här. Så sent som i november förra året beslutade kommunfullmäktige om kommunens budget för 2025. Där prioriterade vi hur vi ska fördela ca 2,5 miljarder kr. Vi tog hänsyn till de av KF beslutade fokusmålen och nämndernas grunduppdrag. De prioriteringarna vi gjorde då skulle få stå fast, men alla skulle då kunna få ta del av mer pengar till de viktiga uppdragen.

Om det istället handlar om ett tillskott som skulle komma en gång skulle jag istället satsa på viktiga investeringar, som t ex nya sporthallar och ett nytt särskilt boende för äldre. Jag skulle även undvika att ta lån för att bygga den nya simhallen och istället ta av den stora summan pengar vi fått.

En stor utmaning väntar alla kommuner framöver, när antalet 80+ ökar i antal, kanske upp till 40 procent fram till 2033.

• Är kommunen redo för detta?
• Vilka åtgärder vill man satsa på?
• Kommer tekniken ersätta människor?
• Blir äldre tvungna att bo kvar hemma längre för att det inte finns äldreboenden att flytta till?

Svar fråga 3

Lindha Hjälm, ordförande i socialnämnden:
Detta är en högst aktuell fråga som vi lyfter, delar och jobbar med i Nässjö kommun, såsom i många andra kommuner ute i landet. Senast i måndags var det inslag på P4 i ämnet som tog upp samma frågor som här. Visst kommer de äldre bli friskare – men blir man riktigt gammal kommer också större behov av hjälp i vardagen samt vård & omsorg. Kommunens verksamheter planeras utefter prognoser. Vi kan aldrig veta exakt men forskning och beräkningar visar tydligt på att just den äldre befolkningen ökar samtidigt som den arbetsföra minskar, då måste vi vara redo. Det gäller inte bara att det finns en bra fungerande hemtjänst eller särskilda boenden med många platser. Alla kommunens verksamheter måste vara delaktiga utefter sina uppdrag. Föreningsliv och civilsamhället likaså. Nya socialtjänstlagen tar upp mycket med förebyggande arbete och stöd tidigt. Som person behöver du också vara med och förebygga din ålderdom, har du rätt boende och hur kan du förebygga att kunna bo hemma längre. 2022 gjordes en utredningsrapport, ”Särskilt boende för äldre, 2022-2032” Den är en del grunden för beslut som Socialnämnden tagit om fler platser inom särskilt boende, men innehåller också annat som tillhör utmaningarna med en växande äldre befolkning framöver.

- Vilka åtgärder vill man satsa på? Nytt särskilt boende finns beslut på från socialnämnden med 60 nya platser 2032. Vi öppnade 8 nya platser på Åkersborg i december 2024, och på tur står 18 platser med en utbyggnad på Ingsbergården. Förebyggande arbete inom tex hemsjukvården, när man skaffar trygghetslarm får man reda idag besök av en arbetsterapeut som kan gå igenom förebyggande åtgärder både fysisk, hjälpmedel och enklare förändringar i hemmet. Kompetensförsörjningen är en utmaning och vi behöver jobba mer med att fler väljer att utbilda sig och jobba med vård/omsorg, samt skapa förutsättningar för att stanna kvar under sitt arbetsliv. Ett exempel är äldreomsorgslyftet, ett annat är till våren kommer ett arbete med ”Ung Omsorg” starta, där kommer elever i högstadiet få möjlighet att jobba med aktiviteter på två särskilda boende. Förhoppningen är att några av dessa sen väljer en utbildning eller yrke mot vården. Fler trygghetsbostäder/anpassade bostäder för äldre, Linden har i sin plan att bygga denna typ av lägenheter.

- Kommer tekniken ersätta människor? Tekniken kommer att komplettera snarare än ersätta mänsklig omsorg och vård.

Teknik och digitala lösningar kan bidra till att minska arbetsbelastningen för vårdpersonal och förbättra effektiviteten. Det kan också öka självständigheten för den äldre.

- Blir äldre tvungna att bo kvar hemma längre för att det inte finns äldreboenden att flytta till? Vi arbetar för att öka tillgången till platser på äldreboenden, se över vår verksamhet/arbetssätt inom hemtjänst & hemsjukvård. Att jobba för, informera och involvera fler för ett förebyggande arbete är en annan stor del. Allt för att säkerställa att äldre även om 10 år ska få den vård de behöver och fått beslut om.

Hur kan ni tillåta att dygnspass inte får finnas i Nässjö kommun då både brukare och personal mår mycket dåligt av dom nya arbetstidsreglerna? Det har visat sig att brukare mår riktigt dåligt av flera personalbyten och blir utåtagerande då brukare inte har sina rutiner som hen är van vid sedan flera år tillbaka. Har inte vår information gått fram till er politiker? Vi har påvisat massor av gånger för chefer och förvaltningschefen att det inte fungerar. Fem av åtta personal har slutat efter flera års arbete i gruppen på grund av arbetstiderna och brukarens sämre levnadsvillkor. Som skyddsombud kan jag inte ställa mig bakom ett beslut som försämrar arbetsmiljön och anställda mår dåligt tack vare att brukare mår så mycket sämre av dessa regler. Vi var ett stort gäng som nått stora framsteg med brukaren och fick stå på Pigalle och visa alla förbättringsarbeten vi gjort och cheferna ville till och med spela in en film om det. Nu är gruppen splittrad och arbetet ogjort på grund av brukarens försämrade måendes om beror på ändrade arbetstider. Kommunal lokalt har verkligen försökt att få dom berörda cheferna att lyssna men icke.

Svar fråga 4

Lindha Hjälm, ordförande i socialnämnden:
Jag förstår att situationen är en stor förändring och att de nya arbetstidsreglerna har påverkat en del anställda och även brukare. Politikerna i socialnämnden har fått information om arbetet med arbetstidsreglerna löpande både innan och under tiden som nu gått. Nämnden (politiken) följer utvecklingen både ur ett medborgar- samt medarbetarperspektiv. Men vi är inte nere i detaljer på varje arbetsplats. Politiker beslutar inte om kommunen ska ansöka om dispenser om arbetstidsförläggning. Dispens beviljas av Centrala parters arbetstidsnämnd, som består av representanter från arbetsgivare och fackliga organisationer, en lokal förhandling enligt medbestämmandelagen (MBL) genomförs med de fackliga parterna innan det.

För att en dispens ska beviljas måste arbetsgivaren först ha prövat alla andra möjligheter att bemanna verksamheten enligt gällande regler. En ändring av arbetstidsförläggningen är tillfällig – max ett år i taget samt att arbetsgivaren på sikt förväntas förlägga arbetstiden utan att tillämpa avvikelsen. Det kan göra att arbetstiden återigen ändras år efter år, vilket inte är bra för varken brukare, eller personal och ingen lösning över tid. En del av personalen upplever att förändringen är positiv, andra tycker inte det spelar någon roll mot tidigare, och en del tycker att det blivit en klar försämring.

Detta är en skyddslagstiftning – vi ska värna om den och att det i längden ska vara hållbart och lika för alla våra medarbetare och brukare. Det finns inget uttalat att Nässjö kommun inte ska använda möjlighet till dispens om behovet finns efter att man provat och utvärderat att tex. testa scheman/arbetssätt som håller. Det är en stor förändring både för brukare och personal – och det har jag återigen stor förståelse & respekt för. Eftersom ämnet är under allmänhetens frågestund är det svårt att svara utefter en enskild arbetsplats, jag träffar er gärna för att höra mer, och dela mitt uppdrag och syn i detta lite närmare.

Mer information om skyddslagstiftningen och dispenser hittar du här,
Arbetstidsförläggning | SKR Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Jag jobbar inom förvaltningsomsorgen som pool inom personlig assistans. Nu har vi fått till oss att vår chef har sagt blankt nej till att få tillbaka våra dygnspass. Så nu undrar jag vad ni i politiken kan göra för att vi får tillbaka våra dygn? Är ni tillräckligt insatta i problemet med att dygnspassen försvann? Och har ni insikt och har ni tagit in information hur den här specifika gruppen assistenter och brukare har fått en så stor försämring sedan dygnen försvann! Nu är det dags att politiken står upp för denna grupp brukare och personal som vill ha tillbaka sina dygnspass.

Svar fråga 5

Lindha Hjälm, ordförande i socialnämnden:
Se svar fråga 4.

Jag saknar en helhetslösning i tillgänglighet för funktionshindrade av alla byggnader, vägar och parkeringar i Lövhult. Till exempel de äldre byggnaderna Friluftsgården och Valborgsgården.

1. Lämplig väg fram till ramp på baksidan saknas helt till Valborgsgården
2. Tydlig anvisning om ingång med ramp för rullstol och rollator saknas
3. Handikapptoaletter saknas eller har inte tillräckligt hög sits för personer med höft- eller knäproblem. De behöver uppgraderas till dagens standard!
4. Handikapparkering i anslutning till ingång av byggnaderna saknas

Svar fråga 6

Sylve Jergefeldt ordförande i kultur- och fritidsnämnden:

1. Svar: Är en fråga för tekniska men verksamheten i Lövhult har inte uppmärksammat tekniska i denna fråga, Vi tar med oss den.
2. Svar: Vi tar det med tekniska. Saknas asfalterad väg fram till ramp i dagsläget
3. Svar: I nya motionsgården byggs ny handikapptoalett. I friluftsgården finns en nyrenoverad handikapptoalett.
   Vad gäller Valborgsgården så finns två toaletter och där finns handtag på vägg uppsatt.
4. Svar: Friluftsgården kan man köra bil till baksidan men inget uppmärkt med skylt. Vi tar med oss frågan. Till Valborgsgården är parkering vid kapellet. Med ny motionsgård så finns handikappsparkering.

Om Planerad vindkraft som påverkar: Bråna, Dostarp, Skallarp, Gissarp, Gissebäck S, Gissarp, Hultarp, S Målen, Isåsa och Handskeryd i Nässjö Kommun. En separat karta hör till frågan.

Med tanke på ovanstående, kommer Nässjö kommun att säga ja eller nej till den planlagda etableringen av vindkraft i det nämnda området?

Svar fråga 7

Ingemar Oscarsson, ordförande samshällsplaneringsnämnden genom Patrik Swahn:
För en vindpark av den omfattning som det verkar vara fråga om, gäller att tillstånd söks hos miljöprövningsdelegationen i Östergötland. I den omfattande process som föregår ett beslut hos dem ingår inledningsvis ett samråd mellan Länsstyrelsen i det län som etableringen ska göras – d v s Jönköping – och sökanden. Samhällsplaneringskontoret i Nässjö kommun deltar också i samrådet respektive involveras sedan löpande för remiss kring att ansökan är komplett och tydlig samt för att bistå med sakliga argument kring lämpligheten av vindkraftverk i tänkt område. Enligt en bestämmelse i miljöbalken om kommunal tillstyrkan – det s.k. kommunala vetot – tillställs slutligen kommunfullmäktige separat en remiss om hur de ställer sig till en etablering. Tillstånd kan bara meddelas om kommunen tillstyrker en sådan.

Huruvida kommunfullmäktige kommer att landa i ett ”ja” eller ett ”nej” är omöjligt att uttala sig om i det här skedet – då inte ens den egentliga beslutsprocessen påbörjats. Jag kan bara uttala mig om kommunens generella inriktning och inställning till vindparker. Denna finns uttryckt i gällande översiktsplan för Nässjö kommun. Enligt den är kommunen i grunden positiv till utbyggnad av vindkraft då det är en hållbar och förnybar energikälla, som kan ersätta mindre hållbara alternativ. Vidare anges att utbyggnaden dock främst ska ske inom de riksintresseområden för vindbruk som Energimyndigheten i samråd med andra myndigheter har avgränsat. Av en i översiktsplanen intagen karta framgår att riksintresseområdet för vindkraft inom Nässjö kommun i sin helhet ligger väster och sydväst om Nässjö tätort. Ingen del av den vindpark som är i fråga faller inom riksintresseområdet.

I nämnd karta finns också en markering av de områden som bedöms vara olämpliga för vindkraftsparker. Utifrån den kartbild som bifogats ställd fråga, förefaller det som att tre eller fyra av de tilltänkta vindkraftverken hamnar inom ett sådant område. Skälen till att området bedömts som olämpligt är troligen flera, men främst handlar det om närheten till tätorten. En annan omständighet att beakta är att framtida utbyggnad av bostadsområden inom Nässjö tätort enligt den fördjupade översiktsplanen förordas ske i sydlig riktning – mot Isåsa till. Innan dess kommer den s.k. Södra vägen att anläggas i relativ närhet av den tilltänkta vindparken.

Det finns alltså skäl som talar emot den skissade etableringen, men det ska poängteras att när kommunfullmäktige (eller möjligen kommunstyrelsen på delegation) tar ställning enligt sin vetorätt, så gör de det fristående från övrig argumentering i sakfrågan som skett inom ramen för tillståndsprocessen.

Nässjö har uppdelat året i sommar idrottsmånader som är april-september och vinter idrottsmånader som är oktober-mars. Detta följer inte säsongen för idrottarna. Jag tycker det är bra att man har "samsyn" inom kommunen så barn och ungdomar ges möjlighet att utöva flera idrotter. Dock är det så att idrotterna ofta går i varandra under övergångsmånaderna. Flera barn och ungdomslag i NHC har cuper under april månad men ingen möjlighet att träna då isen tas bort från stinsen och höglandsrinken.

Fråga:
Hur kommer det sig att hallarna stängs innan säsongen är över för lagen?
Kan stinsen eller Höglandsrinken ha is under april månad för att ge lagen möjlighet att träna inför cuper?

Svar fråga 8

Sylve Jergefeldt, ordförande i kultur- och fritidsnämnden:
Vad gäller öppettider så har det gått ut info att det är fram till 31 mars som vi har verksamhet förutom Nässjö konståkning som får träna två vardagar med spolad is samt två pass på helgen utan spolning under två veckor på grund av tävling. Att konståkningen lagt sin tävling i mitten av april beror på den hårda konkurrensen med istider då hockeyn är i slutspel och i kvalserier nationellt, vilket gör att det inte finns tider åt konståkare i ishallar för att kunna träna då ishockeyn prioriteras. 

Vi kommer starta upp föreningsråd under 2025 för att öka samverkan med föreningar och förståelsen för olika delar ur ett kommunperspektiv och föreningsperspektiv.

Kommer kommunen att göra något åt ”Cykel eländet i Nässjö centrum”? Det finns inte en enda trottoar för oss gångtrafikanter, dessutom 80-plussare, där vi kan gå utan att vara livrädda att bli påkörd. Nu ökar snart el-sparkcyklar eländet också, då blir det ännu värre. De cyklar inte ens på gågatan utanför Lindex och H&M, de cyklar på trottoaren inne vid väggen, där vi går. Kommunen och polisen behöver göra en raid i innerstan. Alla trottoarer är inte cykelbanor! Utbildning på det tack!

Svar fråga 9

Erik Wågman, ordförande i tekniska servicenämnden:
Jag får börja med att svara på samma sätt som jag brukar kring frågor som berör olika trafiksituationer. Det är var och ens ansvar att följa de trafikregler som finns. Var och hur jag får gå, cykla köra, parkera mm. Det är också allas ansvar att visa hänsyn till andra. Det är polisens uppgift att se till att trafikreglerna efterlevs. 

Och det är kommunens uppgift att bygga bra och hållbara vägar med tydliga markeringar, det vill säja “det ska vara lätt att göra rätt”.

Vi arbetar i kommunen utifrån vår trafikstrategi som har ett särskilt fokus och prioritering på gång och cykelvägar, kollektivtrafik och sedan bil. En viktig del i detta är att bygga bra och säkra gc-vägar samt frågan kring hur man på bästa sätt kan markera och i vissa fall skilja på gångtrafikanter, cyklister, snabbare cyklister, och traditionell trafik. Det är ett pågående arbete att se över trafikflödena i centrum och i detta arbete är det ett särskilt focus på just gående och cyklister 

Som kommun försöker vi också ta ansvar för att utbilda i trafiksäkerhet vilket vi gör i samarbete med NTF. Tyvärr så har dessa insatser varit något haltande de senaste åren men efter samtal så finns det gott hopp om att samarbetet med NTF och skolor kommer igång under 2025. Det arbetet riktar sig särskilt mot grundskolan från förskoleklass till år 6. Vi försöker också lyfta på frågan genom kampanjen “gå och cykla till skolan” som har varit mycket uppskattad av både elever, föräldrar och lärare.