Om detaljplaner
En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar vad såväl enskilda som kommuner och myndigheter får, samt inte får göra, inom ett mark- och/eller vattenområde. Ny bebyggelse eller ändring av befintlig bebyggelse kräver ofta ny detaljplan eller ändring av gällande detaljplan.
Om detaljplanen
Stadsplan och Byggnadsplan är äldre begrepp för detaljplan. Dessa planer är fortfarande giltiga och hanteras som detaljplaner.
Beslut om att nya detaljplaner ska upprättas fattas av kommunens politiker i miljö- och byggnadsnämnden (MBN), kommunstyrelsen (KS) och kommunfullmäktige (KF).
Ansökningar om bygglov prövas mot detaljplanen. Denna ska därför vara ett detaljerat underlag som ger en god bild av de förändringar som planeras. I en detaljplan anges exempelvis användning av mark och vatten samt begränsningar i byggnaders storlek, höjd och utformning.
Så länge gäller en detaljplan
En detaljplan är giltig till dess att den ändras eller upphävs. Alla detaljplaner ska ha en genomförandetid på minst fem och högst femton år. Under denna tid förutsätts det att detaljplanens syfte förverkligas. Om planen ändras eller upphävs under genomförandetiden så kan fastighetsägaren få rätt till ersättning. Efter genomförandetidens utgång utgår rätten till ersättning.
Då antas eller ändras en detaljplan
Ett antagande eller ändring av en detaljplan är en demokratisk process som styrs av plan- och bygglagen (PBL) samt miljöbalken (MB). Hur lång tid processen tar, beror bland annat på om ärendet kan handläggas med enkelt eller normalt planförfarande, om förslaget har stöd i översiktsplanen samt om kompletterande utredningar krävs.
Nedan visar på planprocessens olika skeden. På nästa sida finns mer information om processen och de moment som görs i respektive skede.
Planbesked – Program – Samråd – Granskning – Antagande – Eventuellt överklagande – Laga kraft
Enkelt eller normalt förfarande
Enkelt planförfarande kan tillämpas när förslaget är av begränsad betydelse och bedöms sakna intresse för allmänheten, när förslaget är förenligt med översiktsplanen samt när det inte innebär en betydande miljöpåverkan. Detaljplanen genomgår samråd/underrättelse med myndigheter och de som närmast berörs av planen. En granskningstid sker under två veckor, alternativt kan alla berörda godkänna förslaget vid ett gemensamt möte. Därefter kan planen antas av kommunstyrelsen. Vid normalt planförfarande följer planarbetet ofta hela planprocessen enligt bilden ovan, fram till dess att Kommunfullmäktige kan anta planen.
Om förslaget till detaljplanen följer de intentioner som politikerna har tagit fram i kommunens översiktsplanen, kan program uteslutas.
Planprocessen, steg för steg
Planbesked
Initiativ till en detaljplan (DP) kan komma från exempelvis fastighetsägare eller kommunen. Det är kommunstyrelsen (KS) som beslutar om en detaljplan ska upprättas.
Program
Ett program beskriver planens förutsättningar, mål och inriktning. Programmet ger berörda möjlighet till insyn och påverkan innan ett förslag till DP har tagits fram. Ett program ligger som underlag till DP och har ingen juridisk verkan.
Programsamråd
Om förslag till DP följer de intentioner som politiker tagit fram i kommunens översiktsplan kan program uteslutas. När ett program har utarbetats ska ett samråd genomföras efter samma regler som då ett planförslag tas fram.
Planförslag
Ett planförslag till DP upprättas. Förslaget skickas ut på samråd till berörda intressenter, exempelvis fastighetsägare, myndigheter och organisationer.
Samråd
Samrådsmöte hålls och de synpunkter som inkommer från de berörda redovisas i en samrådsredogörelse. I denna skriver kommunen sina kommentarer och redogör för sina ställningstaganden.
Granskning, utställning
Kommunen kungör det eventuellt reviderade planförslaget. Förslaget kan sedan granskas under minst tre veckor. Eventuella synpunkter ska lämnas skriftligen till kommunen. Inkomna synpunkter sammanställs efter granskningstiden i ett granskningsutlåtande. Detaljplanen prövas sedan i miljö- och byggnadsnämnden.
Antagande
Detaljplanen godkänns av miljö- och byggnadsnämnden och antas av kommunfullmäktige (KF).
Eventuellt överklagande
De som senast under granskningstiden lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda ska underrättas med brev. De har tre veckor på sig att överklaga kommunens beslut. Antagandet av planen överklagas till länsstyrelsen och kan komma att prövas i mark– och miljödomstolen.
Laga kraft
Om ingen överklagar detaljplanen, eller om överklagan avslås, vinner planen Laga kraft och börjar gälla. Bygglov kan nu sökas.
