Hemberedskap - Klara dig själv vid kris

Genom att förbereda en krislåda kan du och din familj klara er bättre under svåra förhållanden. Här är en lista över viktiga saker att ha redo:

• Vatten. Enligt MSB behöver du räkna med minst 3-5 liter vatten per person och dygn.
• Mat med högt energivärde och lång hållbarhetstid – nötter, kex och konserver.
• Ficklampa, radio och batterier.
• Stearin- eller värmeljus.
• Flera askar med tändstickor och minst en gaständare.
• Mobiltelefon, laddare och fulladdad powerbank.
• Telefonlista.
• Klädombyten för en vecka.
• Varma filtar och handdukar.
• Försäkringsbrev, vaccinationskort och -bevis.
• Pass och ID-handlingar.
• Kontanter och betalkort.
• Mediciner och eventuella utskrivna recept.
• Hygienartiklar
• Nappar, blöjor, leksaker och gosedjur till små barn.
• Första hjälpen-utrustning som plåster, sax, sårtvätt, gasbinda och kylbalsam.
  

Bra att ha hemma:

• Vattendunkar med lock
• Campingkök eller stormkök med bränsle (används utomhus)
  
• Ficklampor med extra batterier
• Stearinljus och tändstickor
• Varma kläder, filtar eller sovsäckar

Husdjur kan också behöva en förberedd krisväska om en allvarlig händelse kräver att man snabbt behöver lämna hemmet.

• Mat och vatten (mängd beroende på djur och ras).
• Halsband, koppel eller sele, gärna med reflexer.
• Husapotek för djuret, bandage för tassar och eventuella recept på medicin.
• Pass, bevis för chipmärkning och kopia på försäkrings- och ägarbevis.
• Leksak och eventuellt godis.
• Kattsand och hundpåsar eller liknande, beroende på djur.
  
  

Det första steget i krisplaneringen är att kartlägga vilka hot och utmaningar som kan påverka dig och ditt hem. Ta gärna hjälp av familj, grannar eller vänner och skriv ner era tankar kring följande frågor:

• Hur skulle ni klara en hel vecka utan el? Vad behöver finnas på plats för att det ska fungera?
• Vad händer vid kraftigt regn eller översvämningar i området där ni bor? Behövs det särskilda åtgärder för att skydda bostaden?
• Om värmen slås ut – hur kan ni hålla huset beboeligt? Har ni exempelvis ljus, filtar, stormkök eller ett rum som naturligt får mycket solvärme?
• Hur förbereder ni er för extrem värme? Fundera på hur ni kan svalka er och hur mycket vatten som behövs för att hushållet ska klara en vecka.
• Vilka andra risker kan bli aktuella just hos er? Skriv ner dem och planera hur ni kan hantera situationen om den uppstår.

När du kommer till det här steget kan det vara klokt att diskutera tillsammans med familj, vänner eller kollegor innan du börjar skriva ner din plan.

• Gör en uppskattning av hur mycket mat och vatten hushållet behöver och bestäm var det ska förvaras.
• Lista vilka alternativa värmekällor ni har tillgång till, var de finns och hur de används på ett säkert sätt.
• Sätt ihop en förteckning över livsmedel som håller länge, till exempel konserver, nötter eller kex.
• Bestäm hur ni ska kommunicera om vanliga kanaler inte fungerar – kanske genom en särskild app eller annan tjänst för meddelanden.

Krisberedskap på arbetsplatsen

• Behövs mediciner eller annan vårdutrustning för någon i hushållet?
• Finns det särskilda kostkrav, som vid allergier eller intoleranser?
• Skriv ner dessa behov tillsammans med instruktioner som kan underlätta för vårdpersonal om situationen kräver hjälp.

Andra viktiga moment att inkludera:

• En telefonlista med viktiga kontaktuppgifter.
• En påminnelse om att hålla kontakt med grannar, släkt och vänner – och att erbjuda stöd till dem som kan behöva det.
• Bestäm en gemensam mötesplats för olika typer av kriser. Notera platsens namn, komplettera gärna med vägbeskrivning och en enkel karta.

är planen är färdig är nästa steg att pröva den i praktiken. På så sätt kan du försäkra dig om att allt fungerar som tänkt och att inget viktigt har glömts bort. Det är en fördel att genomföra övningen tillsammans med de personer som varit delaktiga i arbetet.

• Skapa en fiktiv krissituation och agera som om den verkligen inträffat. Ta fram planen och följ de rutiner ni har bestämt.
• Under övningen blir det ofta tydligt om något behöver förbättras eller kompletteras. Gör därför en uppdatering av planen efteråt så att den alltid är aktuell och användbar.

Efter att planen har testats är det viktigt att regelbundet se över den. En krisplan blir aldrig helt färdig, utan bör uppdateras när förutsättningar förändras eller nya behov uppstår.

• Gå igenom planen minst en gång per år för att försäkra dig om att den fortfarande är aktuell.
• Passa gärna på att göra detta i samband med en annan rutin, exempelvis när du testar brandvarnarna i hemmet.
• Fundera på vad som fungerade bra och vad som kan göras tydligare eller enklare inför framtiden.