Allmänhetens frågestund - 5 mars 2026

Varför tillåts det att äldre personer som bor på särskilda boenden riskerar att i livets slutskede dö ensamma, utan att någon personal kan sitta vak hos dem under natten, med hänvisning till besparingar?

Frågan besvaras av:

Lindha Hjälm, ordförande i socialnämnden.

Svar:

Vård i livets slutskede är en av våra högt prioriterade insatser, ingen ska behöva vara ensam i livets slutskede. När behovet finns och bedömts ska vak erbjudas – och ska inte nekas vak av ekonomiska skäl.

Utifrån den enskildes medicinska och omvårdnadsmässiga tillstånd, görs bedömningen av behov av vak alltid av legitimerad sjuksköterska.

Ibland kan det bli en situation eller hamna i situationer där det - trots beslut om vak - är svårt att få in personal. Speciellt om vakbehov uppkommer hastigt, samtidigt som det kanske för dagen vara en hög frånvaro av personal.

När vi inte lyckas bemanna ett vak enligt riktlinje som finns, gör vi allt som går med befintlig personal för att ge den enskilde största möjliga trygghet.

Det handlar inte om prioriteringar utifrån ekonomi, utan om tillgång till personal i stunden. När vi står inför sådana lägen söks lösningar – omfördelning av resurser, tätare tillsyn och så mycket närvaro som möjligt. Målet är alltid detsamma: att ingen ska behöva lämna livet utan omsorg, värdighet och mänsklig närhet.

Varför genomförs nedskärningar inom skolan som påverkar barns utbildning och stöd, trots att barnen är samhällets framtid och att bristande utbildning riskerar att leda till större sociala och ekonomiska kostnader senare i livet?

Frågan besvaras av:

Carla Habib, ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Svar:

Tack för frågan, som är både viktig och helt förståelig. Jag tror att många av oss delar den oro som finns bakom frågan. När det handlar om våra barns utbildning väcker varje besparing starka känslor – och det ska det göra. Skolan är en av samhällets viktigaste grundpelare.

Vi vet att barn som får rätt stöd i skolan har mycket bättre möjligheter senare i livet. Och vi vet också att när stödet brister kan det få konsekvenser – inte bara för barnet utan för hela samhället.

Samtidigt måste vi vara ärliga med situationen som vi står inför. Kommuner över hela landet, även här i Nässjö, har just nu en mycket ansträngd ekonomi. Kostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren samtidigt som kommuners intäkter inte följer efter i samma takt. Det gör att vi ibland tvingas fatta svåra beslut som vi inte hade fattat om vi inte stod inför den här utmaningen.

Men jag vill vara tydlig med en sak: vi ser inte skolan som en kostnadspost – vi ser den som en investering. En investering i barnens framtid och i vårt samhälles utveckling.

Därför försöker vi i barn- och utbildningsnämnden så långt det är möjligt prioritera undervisningen och stödet till eleverna, även i en pressad ekonomisk situation.

Samtidigt behöver vi också prata om ansvar. Kommunerna kan inte ensamma bära hela kostnaden för en stark och likvärdig skola. Ska vi på riktigt säkra barnens framtid behöver också staten ta ett större ansvar för skolans finansiering.

För i slutändan handlar det inte bara om budgetposter, det handlar om varje barns framtid i Nässjö som går till skolan med drömmar, möjligheter och rätt att lyckas. Det är vårt uppdrag är att göra allt vi kan för att ge dem den chansen.

Enligt Nässjö Näringsliv går företagandet i Nässjö som ”som tåget”, ändå fortsätter Nässjö kommun ha länets högsta skattetryck år in och år ut. Hur går den ekvationen ihop?

Frågan besvaras av:

Sara Lindberg, kommunstyrelsens ordförande

Svar:

En positiv utveckling gällande företagande är positivt för kommunen på många sätt. Men företagandet och kommunens skattesats har dock inget exakt samband. Den skattenivå vi har i nuläget är den som Samverkan i Nässjö anser vara nödvändig för att tillhandahålla den välfärd som behövs. Pengarna behövs till att bedriva kommunens verksamheter såsom exempelvis skola och äldreomsorg, men också till investeringar som behövs, t ex simhall, äldreboende, idrottsanläggningar och nya bostadsområden. Den skatt vi betalar går till sådana gemensamma delar.

Jag återkommer med frågan, för 3:e eller 4:e gången, varför ni inte kan göra något åt cykelanarkin i centrum?

Svaret jag fick förra året var att "det är var och ens ansvar, cyklistens ansvar att veta”. Glöm det! Nu är det så att det finns ingen som tar ett personligt ansvar när det gäller var man får cykla och inte.

Vi lite äldre är lika rädda varje säsong när det kommer framåt våren (gäller förresten hela året) när el cykeln och elsparkcyklarna kommer fram. Finns ju inga regler för dem! Några exempel. från Stora Torget vid Hemmastil till tobaksaffären Direkten kommer de swishande på trottoaren mellan oss gående. Hörs inte, ett litet steg åt sidan så ligger man där med brutet ben.

Längre bort på Storgatan utanför Gallerian Loket till systemet, kom jag häromdagen. En kvinna i 40-årsålder kommer med el cykeln och verkligen åkte slalom mellan oss fotgängare. Den dagen var det väldigt mycket folk på trottoaren. Kunde hon cykla på gågatan där ingen går Nej! det ska vara på trottoaren för den är slätare. Men den är ingen cykelbana. Kan ni ta tag i detta NU!

Gör en cykelvecka på våren och en på hösten med hjälp av polisen och stoppa. informera och bötfäll dem tills de lärt sig.

Tranås har alltid varit en cyklande stad. De har åtminstone satt upp en förbudsskylt på storgatans trottoar en överstruken cykel och med texten. Här leder vi cykeln.

Vi fotgängare måste få några fredade trottoarer. Glömde förresten det är minst lika illa på Rådhusgatan mellan torget och Princess. De ska cykla inne vid väggen inte på gatan där det ska vara gå fart. Lite att titta igenom för er tycker jag.

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden:

Svar:

”Det är var och ens skyldighet att följa lag och regelverk” särskilt när man framför ett fordon. Jag förstår din frustration som säkert är lika stor som min när jag ser, möter eller blir hindrad av gångtrafikanter som väljer att gå på särskild utpekad cykelbana. Men att upprätthålla lag och ordning är polisens ansvar, inte kommunens!

Vad vi däremot gör är att arbeta med att utbilda våra elever inom projektet gå och cykla till skolan, samt att vi ständigt arbetar med att göra tydliga cykelstråk i vårt vägnät. Det ska vara lätt att göra rätt.

Efter det gedigna arbetet som gjordes hösten -24 genom projektet ”demokratifika” så undrar jag vad som blev resultatet av det hela och hur man jobbar vidare på det?

Frågeställaren efterfrågar ”levande” tvåvägssamtal med kommunalråden 1 dag per vecka för att dryfta aktuella frågor. Det skulle vara en naturlig del och fortsättning på projektet ”demokratifika”.

Frågan besvaras av:

Sara Lindberg, kommunstyrelsens ordförande.

Svar:

Demokratifika var en del i de medborgardialoger som hölls med medborgare vid totalt sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Dialogerna handlade om:

1. Hur medborgarna vill ta del av information innan och efter att kommunen har fattat beslut i olika frågor
2. Vilka frågor och på vilket sätt medborgarna vill vara med och påverka
3. Vad Nässjö kommun skulle kunna göra för att få fler människor att vara med och påverka och vilka hinder som finns.

De tankar, idéer och synpunkter som framkom är ett viktigt underlag till den demokratistrategi som Nässjö kommun nu har arbetat fram. Demokratistrategins syfte är att förtydliga hur Nässjö kommun ska arbeta med demokratifrågor på ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt för att främja den lokala demokratin och medborgarnas delaktighet. Strategin ska ge ny kraft i pågående arbete och identifiera prioriterade områden. Strategin ska också förbättra förutsättningarna och underlätta för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin.

Dialogen med medborgarna är viktig, och ett av demokratistrategins strategiområden är just ”Dialog med medborgarna”. Till varje strategiområde finns också ett antal prioriterade åtgärder.

Demokratistrategin är på väg upp för politiskt beslut och ska behandlas av kommunfullmäktige i slutet av mars. Därefter fortsätter arbetet med att ta fram en handlingsplan med mer konkreta åtgärder.

Arbetet med demokratistrategin har alltså tagit tid, men vi har varit måna om att lyssna in och ge möjligheter till synpunkter. Även om strategin ännu inte är formellt antagen, ser vi att konkreta förslag från medborgarna redan har gett effekt. Till exempel var det digitala nyhetsbrevet Mitt Nässjö som lanserades också en efterfrågad informationskanal i medborgardialogen.

Frågestund med kommunalråden

Du ger ett förslag på ”levande tvåvägssamtal med kommunalråden 1 dag per vecka för att dryfta aktuella frågor”. Jag gillar din tanke. Jag försöker vara så tillgänglig som möjligt för samtal, både om någon hör av sig och vill boka ett möte med mig eller vill prata i telefon, eller om någon kommer fram till mig när jag är ute och rör mig i samhället. Dessa möten och samtal sker mer informellt.

Vi kan även behöva formalisera kontakten mellan kommunpolitikerna och medborgarna. Allmänhetens frågestund är ett sådant exempel. En prioriterad åtgärd, utifrån det som tas upp i demokratistrategin, är att utveckla formerna för dialog mellan medborgare och förtroendevalda, till exempel genom att se över formatet för Allmänhetens frågestund. Det finns med som prioriterad åtgärd i strategiområdet ”Dialog med medborgarna”.

Vilken konkret analys har gjorts av behovet under den snöfria delen av året, och hur har nämnden vägt detta behov mot påverkan på boendes vardag samt eventuell ökad miljöpåverkan genom fler kallstarter?

Är nämnden beredd att pausa eller ompröva beslutet före den 1 april ifall behovet av att låta datumparkering gälla även under den snöfria delen av året inte tydligt kan motiveras utifrån framkomlighet, underhåll, trafiksäkerhet, vardagspåverkan och miljöaspekter?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Frågan har under lång tid lyfts från blåljustrafik, kollektivtrafik, renhållning (soptömning) samt av driftsentreprenörer även ”sommartid”. Efter att länge ha diskuterat frågan så var tekniska servicenämndens presidium överens om att lägga fram förslaget. (Presidium i detta fall är Erik Wågman (S), Ronny Johansson, (C) samt Jan Andersson, (M).

Att det innebär en förändring för många är vi medvetna om. Men i dag så får du inte parkera på ej märkta P-platser längre än 24h, så det handlar snarare om på vilken sida av gatan du i så fall får parkera. Det som vi i första hand vill komma åt är parkeringen på villagator där problemet har uppmärksammats. Det innebär också för mig som boende på en sådan gata, att jag vet hur jag ska informera mina eventuella gäster om hur och var de får/bör parkera. Viktigt är den planerade informationskampanjen som kommer med införandet, där vi kommer att ta hänsyn till att det är en nyhet för många.

Jag har personlig assistans dygnet runt. När datumparkering gäller måste mina assistenter gå ut och flytta bilen, även på en kort gata med god framkomlighet. Under tiden blir jag utan tillsyn, vilket innebär en trygghetsrisk. Hur har nämnden beaktat konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning och behov av assistans när beslutet om datumparkering året runt fattades?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

Enligt Nässjö Näringsliv går företagandet i Nässjö som ”som tåget”, ändå fortsätter Nässjö kommun ha länets högsta skattetryck år in och år ut. Hur går den ekvationen ihop?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

I Nässjö finns flera större områden med bostadsrätter som byggdes på 1950-talet, bland annat i Åker. När de byggdes var antalet bilar per hushåll avsevärt lägre än idag. Det finns inte parkering/garage som räcker till alla boende, ännu mindre till deras besökare, utan de hänvisas till parkering på närliggande gator. Hur tänker ansvariga i kommunen att de boende och deras besökare ska lösa parkeringen då antalet parkeringsplatser på närliggande gator halveras permanent?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

Att leva med datumparkering året runt innebär att ständigt behöva hålla koll på datum och klockslag för att undvika parkeringsavgift. Det skapar en återkommande stress – särskilt för oss som inte har egen parkering och är hänvisade till gatan.

Vi har redan 24-timmarsregeln som motverkar långtidsparkering och gör att bilar rör på sig. Den regeln tillåter dessutom att bilen står kvar på samma plats under helgen, vilket ger en välbehövlig paus för den som arbetar, är sjuk eller bara behöver få koppla av utan att tänka på att gå ut och flytta bilen före midnatt.

En helårsregel förändrar det lugnet till en ständig uppmärksamhet på klockan – även under den snöfria delen av året. Är ni politiker beredda att ompröva och återkalla beslutet?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

Lite tankar angående datumparkeringen året runt. Jag bor helt själv och har ingen som kan hjälpa mig att flytta på bilen om jag blir sjuk eller om någon annat händer.

Ja då tänker ni det funkar ju nu under tiden som det är datumparkering. Nej det gör det inte. Jag fick chansa en gång och kunde inte gå ut o flytta bilen.

Om man reser bort då ska jag hitta en parkering där jag får stå där det inte är datumparkering. Där jag bor så vet inte jag om någon parkering i närheten. Och vilken oro blir inte det - när bilen inte står hemma utan på en helt annan plats.

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

I informationen om datumparkering på kommunens hemsida hänvisas till att det finns över 900 avgiftsfria parkeringsplatser i centrala Nässjö.

För många boende i tätortens ytterområden är dock dessa platser inget praktiskt alternativ, eftersom var och en behöver parkera i nära anslutning till sin bostad. Synnerligen angeläget att lätt hitta en parkering nära sin bostad är det för äldre, barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning.

Jag ber er att skjuta upp införandet den 1 april och förbereda en ny prövning av beslutet.

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

Vilken konkret dokumentation eller analys visar att en generell datumparkering året runt är nödvändig under den snöfria delen av året?

Hur har nämnden vägt behovet av en sådan reglering mot den ökade vardagssysslor som påverkar boende dagligen samtidigt med en ökade miljöpåverkan som följer av alla kallstarter?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

Har de konsekvenser som permanent datumparkering medför för olika medborgargrupper analyserats i beslutsprocessen, och i så fall vilka grupper eller intressenter har tillfrågats eller givits möjlighet att komma till tals?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

Varför införa datumparkering för hela året när stor del av Nässjös invånare är emot?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.

Borde inte frågan om datumparkering året runt tas upp i kommunfullmäktige?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Nej, det är en fråga som ligger under tekniska servicenämnden.

Hur ofta får kommunala beslut så kraftiga reaktioner så beslutet upphävs? Eller får en annan riktning? Vad har kommuninvånarna då haft för skäl som gjort att beslutet omprövats?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Enligt min erfarenhet 0.5–1 gång under en fyraårsperiod.

Kan man ompröva beslutet om datumparkering året runt?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Ja, om kommunfullmäktige eller nämnden så beslutar.

När det gäller parkering och kallstarter - finns det en konsekvensbeskrivning?

Frågan besvaras av:

Erik Wågman, ordförande tekniska servicenämnden.

Svar:

Se svar fråga 6.