Allmänhetens frågestund - 5 oktober 2023

Jag besöker gärna Nässjö simhall. Sedan jag lärde mig simma för 20+ år sedan har man pratat om i vilket dåligt skick simhallen är. Bassängen läcker, kakel släpper, mögel i duschutrymmena. Vi kräver inte mycket egentligen, att simhallen är hel och fräsch men det uppnår man inte idag. Det är svårt att få ihop det till en fråga, ska man reparera? Ska man bygga ut? Ska man bygga nytt?

Jag väljer att sammanfatta frågan så här; När ska Nässjöborna få en värdig simhall?

Svar fråga 1, Sara Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande
En ny simhall förväntas stå klar hösten 2028.

Det ekonomiska klimatet har hårdnat för kommuner, regioner, stat och näringsliv. Men också för oss medborgare/privatpersoner.
- Hur kommer Nässjö kommun klara att få en budget i balans 2024?
- Skattehöjningar?
- Vilka besparingar planeras?
- Vilka prioriteringar kommer att göras?
- Vilka investeringar kommer att få anstå?
- Vilka vallöften kommer att kunna hållas?

Svar fråga 2, Sara Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande
Vi är mitt inne i arbetet med att ta fram en budget för 2024, så jag kan tyvärr inte svara på alla dina frågor, men jag ska försöka ge dig en bild av läget.

2024 blir ett ekonomiskt tufft år för kommunen, precis som det blir för många enskilda personer och företag också. Inflationen är fortsatt hög liksom räntorna. Vi ser också att befolkningen minskar i Nässjö kommun vilket medför att intäkterna i form av skatter och bidrag också minskar. Vi har alltså ett riktigt tufft utgångsläge när vi ska sätta budgeten.

Här skulle jag kunna klaga högt på regeringen som prioriterar mycket annat än pengar till kommunerna och välfärden, men det leder inte till någon vart här, så vi får istället fokusera på att fördela de pengar vi har på allra bästa sätt och alla nämnder får ta ett gemensamt ansvar för att använda pengarna så smart som möjligt. Vi har faktiskt ca 2, 5 miljarder kronor att fördela. Vår förhoppning är att kunna hålla organisationen så intakt som möjligt under det ekonomiskt tuffa året 2024, för att på sikt bibehålla kvaliteten. Det innebär bland annat att vi hellre avvaktar med investeringar än att minska på pengarna till driften och den löpande verksamheten.

Kommunens medarbetare är enormt viktiga för våra verksamheter. I budgeten lägger vi mycket pengar på löner och pensioner. Redan 2023 blev löneökningarna högre är tidigare år, vilket kostar kommunen en hel del, men kommer våra medarbetare till nytta. Det nya pensionsavtalet är mycket fördelaktigt för de anställda, men har betytt stora kostnadsökningar för kommunen. Det är inte våra medarbetare som kommer att behöva ta smällen under det tuffa 2024. Vi avsätter pengar till löner och pensioner.

I ett beslut från Miljöprövningsdelegationen i Linköping, 20 sidor, förbjuds Nässjö Affärsverk att bygga ut Bodatippen. Hela Huskvarnaåns vattensystem inkluderande Nässjö Avloppsreningsverk är nu förorenat av PFOS, ett av de värsta miljögifterna som är känt för vetenskapen, ett bioackumulerande ämne, persistent och skadligt för arvsmassan. Ämnet är sedan lång tid förbjudet inom EU.

Den helt dominerande anledningen till PFOS föroreningar är gamla brandövningsplatser varvid man använt brandskum och en brandövningsplats har funnits på Bodatippen. Via Älingabäcken forsar rödbruna lakvattenstömmar ut från Bodatippen med skadlig negativ omgivningspåverkan i sin tur beroende på att anläggningen saknar en geologisk barriär.

Hur ser Nässjö Affärsverk och Nässjö kommun på den uppkomna situationen? Hur kommer man att hantera ärendet sett ur legal, juridical synpunkt (eventuell överklagandeprocess.)

Svar fråga 3, Tommy Broholm (S), ordförande Nässjö Affärsverk AB
Nässjö Affärsverk AB (NAV) som driver Boda Avfallsanläggning är väl medvetna om riskerna med nerlagda brandövningsplatser och har en god dialog med Länsstyrelsen gällande PFAS föroreningarna på Boda. NAV arbetar aktivt för att framöver kunna reducera riskerna med den påvisade PFAS-förekomsten i grundvattnet vid den före detta brandövningsplatsen i västra delen av Boda avfallsanläggning och potentiell vidare spridning i marken och till ytvattenrecipienter nedströms.

Ett led i detta var att 2021 ge Vatten och Samhällsteknik AB uppdrag att upprätta en provtagningsplan och utföra undersökningar avseende PFAS i mark och vatten inom Boda avfallsanläggning.

Uppdraget var föranlett av tidigare provtagningar av lakvatten, grundvatten och ytvatten vid Boda avfallsanläggning samt att länsstyrelsens recipientundersökningar nedströms visat på förhöjda halter av PFAS-ämnen.

Syftet med undersökningen var att utreda troliga källor till de förhöjda PFAS-halterna i insamlat lakvatten samt i yt- och grundvatten i omgivningen strax nedströms avfallsanläggningen.

Rapporten stod klar 2022 och den åtgärd som rekommenderades i utredning var att pumpa upp det PFAS-förorenade grundvattnet och behandla/rena det i lämplig reningsanläggning. PFAS-förorenat vatten kan renas med hjälp av kolfilter, membranfilter, jonbytare eller skumfraktionering. Vilken teknik som passar bäst i det enskilda fallet beror bland annat på haltnivåer, sammansättningen av PFAS-ämnen samt innehållet av löst organiskt kol och partiklar. Generellt har försöksstudier visat att den PFAS som har en kortare fullfluorerad kolkedja avskiljs sämre än de med en längre kedja. För att kunna välja lämplig behandlingsteknik för det aktuella grundvattnet krävs därför fördjupade, åtgärdsförberedande undersökningar. Dels bör fler grundvattenrör installeras för att bättre kunna avgränsa och kvantifiera PFAS-föroreningen, dels bör analyserna kompletteras med fler parametrar och dels bör de olika reningsmetoderna studeras noggrannare och jämföras avseende förväntad retningseffekt, kostnad etcetera.

Nästa steg i utredningen kring PFAS på den före detta brandövningsplatsen påbörjas under hösten 2023 med en kompletterande miljöteknisk undersökning som omfattar provtagning av jord och grundvatten.

Gällande tillståndsansökan som fick avslag av Miljöprövningsdomstolen så har den inte överklagats.

Vi sitter i styrelsen för Attention Jönköping (en intresseorganisation för personer med eller intresse för Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar NPF) där vi kämpar för att villkoren för barn/ungdomar med NPF ska bli bättre. Vårt fokus ligger också på att bidra till ökad kunskap om NPF och skapa mötesplatser för närstående och personer med NPF (och mycket mer).

I Nässjö har vi bland annat skapat Cafékvällar på onsdagar där föräldrar och andra anhöriga till barn och unga kan träffa likasinnade, få känna sig lite mindre ensamma och få ett andningshål i en annars så kaosartad vardag. Vi har träffat många föräldrar till barn med NPF i Nässjö kommun, från olika grundskolor och alla vittnar om hur de får kämpa för rätten till en fungerande skola till sina barn. Många barn har problematisk skolfrånvaro där föräldrarna tvingas avstå arbete för att få vardagen att fungera vilket, förutom oro för barnet, skapar oro för ekonomin. Detta trots att Skollagens 3:e kapitel, 2:a paragrafen säger att alla barn och elever i alla skolformer ska få den ledning och stimulans som krävs för att nå så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Vidare står det att elever med en funktionsnedsättning som har svårt att nå målen ska ges stöd för att nå så långt som möjligt.

Lördagen den 23 september läser vi i Smålandstidningen att kommunen nu ska spara in 42 årstjänster i barn-och utbildningsförvaltningen där största besparingen ska ske i grundskolan med 24,4 tjänster. Detta ger oss en klump i magen.
Ett sådant beslut kommer påverka de allra svagaste mest, de med speciella behov som kräver de extra resurserna. Det kommer påverka de barn och unga som vi beskrivit här ovan.

Hur ska ni arbeta vidare för att leva upp till Skollagens krav?

Svar fråga 4, Ann-Christin Simonsson (KD), ersättare barn-och utbildningsnämnden
Alla kommunens nämnder i Nässjö kommun måste göra besparingar, det beror på sänkta bidrag från staten till kommunerna samt att Nässjö kommuns invånarantal minskar.

Barn-och utbildningsnämnden gör under nästa år inte några besparingar vad gäller elevhälsan. Resursskolan Erkaboskolan får inte heller mindre resurser än föregående år. De besparingsåtgärder som görs kommer att utvärderas.

Kommer kommunen att göra något åt ”cykeleländet” i innerstaden? Kontroller?
Som det nu är så cyklas det på varenda trottoar i city. Som pensionär vågar man knappast gå runt Cityhuset. Det kommer elsparkcyklar, och vanliga cyklar i rasande fart, framifrån och bakifrån. Vuxna mer än barn.
Vad jag kan läsa mig till på Trafikverket så är det förbjudet för vuxna att cykla på trottoarer.

Utan kontroller kommer detta att fortsätta.

Till och med på Storgatan-gågatan utanför Systembolaget cyklas det inne vid väggen på trottoaren, inte på den bilfria gatan.

Den nya fina cykelvägen på Järnvägsgatan. Ja, det finns de som ska cykla på trottoaren inne vid väggen ändå.

Svar fråga 5, Erik Wågman (S), ordförande tekniska servicenämnden
Jag får börja med att upprepa det jag brukar svara i dessa frågor oavsett vilket fordon som det rör. Det är alla vår skyldighet att följa gällande trafikregler. Om man bryter mot dessa så är det en fråga för polisen.

Vad gör vi då:
Vi tar med oss synpunkterna i den fortlöpande dialogen som vi har med polisen. Sedan är det deras sak att bedöma lämpliga insatser och väga detta mot andra.

Vi jobbar för att öka andelen gående/cyklande och de som åker kollektivt allt enligt den trafikstrategi som vi har. Därför är det viktigt att det “ska vara lätt att göra rätt” vi behöver ha tydliga markeringar så att de som cyklar vet vart de ska cykla och de som går vet vart de ska gå. Och så att det hela ska vara så trafiksäkert det bara kan. I den pågående revisionen av trafikstrategin arbetar man just med centrumkärnan där en del brister har lyfts fram.

Vi arbetar också i olika projekt för en beteendeförändring främst riktat mot barn och unga för att just främja att man väljer att gå, cykla eller åka kollektivt. Och en del i detta är vilka regler som gäller och hur man cyklar på rätt sätt.

Och avslutningsvis, det är allas vårt ansvar att följa trafikregler och vara säkra trafikanter.

Kan ni på något sätt trafiksäkra korsningen Storgatan / Skolgatan?
Där finns ett lämna företrädesmärke som inte många bryr sig om. Det uppstår ofta incidenter där med bilar som kommer i hög fart och kör rakt ut framför bilar som kommer på huvudleden från stationen eller från Brogatan. Där kommer något att hända. Sätta ett stopp-tecken kanske?

Svar fråga 6, Erik Wågman (S), ordförande tekniska servicenämnden
Vi är medvetna om att det är en “svår” korsning där huvudleden prioriteras till förmån för bussarnas schema. Samtidigt så byggde vi om korsningen för ett par år sedan. Då la vi till cykelvägar och förtydligade de olika passagerna.

Men vi tar med oss synpunkten in i sammanställningen och prioriteringen av brister i trafikstrategin. Med det menas vilka åtgärder är särskilt prioriterade. Samtidigt kan vi konstatera att vi inte har någon rapportering att korsningen skulle vara särskilt utsatt för incidenter. Vilket är bra även om korsningen är “svår”.

Mångfald
Vi måste värna om naturen och mångfalden. I städerna kan man främja detta genom att anlägga blomsterängar som främjar insekter, småkryp, fåglar med mera. Detta gynnar även att nederbörd kan tas upp på ängen. Tomten vid Brogatan, granne med före detta Jem & Fix är inte bebyggd och asfalterad och det finns dessutom träd som eventuellt kan stå kvar. Runt den här tomten är det väldigt mycket asfalt. Det finns gröna fläckar i Almenäsområdet men de minsta består av konstgräs.

Hur ser kommunen på att anlägga blomsteräng på den här tomten?

Svar fråga 7, Patrik Swahn (S), vice ordförande samhällsplaneringsnämnden
Området i fråga planläggs just nu och intressenten för marken är angelägen om att snart komma igång att bebygga tomten. Men till tröst kan sägas att det naturliga grönområdet (precis norr om området i fråga- söder om Runnerydssjön) utgör ett grönområde centralt i Nässjö.

Eventuellt kan tekniska servicenämnden göra enkla åtgärder i och runtom skogen för att förbättra förutsättningarna för insekter med mera, till exempel ängsbildning på den öppna ytan i Mellangatans förlängning och "insektshotell"/boplatser för insekter på olika platser.

Grönområdet finns kvar i planprogrammet för Västra staden och det är kommunens intention att grönområdet ska vara kvar efter exploateringen.

Idrottshallar
Jag såg i Smålands Dagblad att det efterlyses fler idrottshallar. För något år sedan var det en kommuninvånare som föreslog att gamla Jem & Fix skulle användas till sporthall.

Är det något för kommunen då behovet av hallar verkar vara stort och byggnaden finns?

Svar fråga 8: Sylve Jergefelt (S), ordförande kultur-och fritidsnämnden
Behovet av sporthallar är stort, det stämmer. Utredning pågår hur vi bäst löser detta. En framtida sporthall i Nässjö centralort behöver utrustas med 24 x 44 meter aktivitetsyta, läktarplatser och 7 meter i takhöjd. Föreslagen lokal bedöms inte möta dessa krav inom en rimlig budget. Vi tackar för förslaget och idén.

Barn och kriminalitet
Det kan inte ha undgått någon i Sverige att många människor blir skadade eller mördade på grund av allt skjutande. Gärningsmännen blir yngre och yngre. Det blir vanligare att det är barn som håller i vapnet som de ofta riktar mot barn och ungdomar. I debatter och folk i allmänhet talar om detta och att det måste finnas resurser i förskolorna och skolorna som kan uppmärksamma och hantera det här.

Hur ser kommunen på dessa problem när det finns planer på att dra in resurser till förskolan och grundskolan?

Svar fråga 9, Sara Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande
Jag håller med dig om att den senaste tidens våldsutveckling i Sverige är mycket skrämmande. Extra skrämmande är det att barn dras in i det här. Narkotikanätverkens totala hänsynslöshet för att vidmakthålla intäkter från droghandeln har passerat alla tänkbara gränser.  

I Nässjö kommun har de brottsförebyggande frågorna lyfts fram under senare tid och är högt prioriterade. Vi förtroendevalda ser att även om Nässjö kommun varit förskonade från skjutningar så går en sådan händelse inte att utesluta utanför storstadsområdena. Därför riktar vi fokus och kraft mot att försöka förebygga och att skapa skyddsfaktorer runt barn och unga som gör att de inte ska låta sig lockas eller luras in i våld och kriminalitet.

Den starkaste skyddsfaktorn mot brottsligt beteende är familjen. Forskning visar att föräldrars ork, engagemang i och stöd till sitt barn är grundläggande. Positivt förhållningssätt, uppfostringsstrategier och god medvetenhet om det egna barnets utmaningar är andra faktorer som minskar individens brottsrisk. Hos den unge är en positiv skolanknytning och prestationer, positivt sätt att lösa problem, bra umgänge och stimulerande aktiviteter några exempel på ytterligare skyddsfaktorer. Höjer vi blicken så pekar forskningen på att bostadsområden med hög andel sysselsatta, en utvecklad känsla av samhörighet och hjälpsamhet samt väl omhändertagna bostadsområden med låg grad av skadegörelse, nedskräpning och öppen droghandel ytterligare minskar risken för brott.

Med andra ord så krävs det ett målmedvetet och strukturerat brottsförebyggande arbete inom olika samhällsaktörers ordinarie verksamhet. Bland annat kan föräldrar, kompisar, vuxna, skola, föreningsliv, bostadsbolag med flera tillsammans påverka och minska det enskilda barnet/ungdomens brottsrisk. Kommunen är en central part i detta arbete, men kan inte nå framgång utan övriga samhällsaktörers engagemang.

Du frågar hur kommunen ser på dessa problem när, som du skriver ”det finns planer på att dra in resurser till förskolan och grundskolan”. Jag önskar att regeringen tog ansvar och prioriterade kommunernas viktiga förebyggande arbete högt och ökade bidragen till kommunerna, men de väljer att göra helt andra prioriteringar. Det innebär att vi får hantera de pengar vi har på allra bästa sätt. Budgetarbetet för 2024 är vi mitt i, så hur mycket respektive nämnd kommer att få tilldelat sig är inte klart än. Men om vi skulle möta barn- och utbildningsnämnden med allt de äskar så skulle det innebära mycket stora neddragningar i övriga nämnder, vilket skulle påverka det brottsförebyggande arbetet mycket negativt. Alla nämnder kommer att behöva ta ett gemensamt ansvar för att använda pengarna så smart som möjligt.

Jag vill också tillägga att pengar inte är allt. Vi behöver se möjligheterna, inte bara problemen. Vi har fantastiska medarbetare som redan idag gör ett riktigt bra jobb. Jag tror på dem. Jag tror också på föräldrarna som är så viktiga för sina barn. En del behöver stöd för att kunna vara just föräldrar och det stödet ska vi fortsätta ge. Jag tror också på barnen, som med rätt förutsättningar och skyddsfaktorer, kan utvecklas, må bra och fungera tillsammans med andra.