Allmänhetens frågestund - 7 mars 2019

Fråga 1, förbud mot lösa hundar i Stadsparken

Kan man sätta upp tydliga anslag om ett totalförbud av lösa hundar i Stadsparken (gärna hela Nässjö kommun)? Kan ni bevilja ”gratis” bajs-påsar uppsatta runt i Nässjö kommun. Observera inte i syftet att ersätta hundägarnas personliga ansvar utan ska ses mer som komplement.

Svar från Erik Wågman (S):

Tack för dina två frågor. Svaren är som vanligt enkla men samtidigt lite komplicerade.

Jo, man kan förbjuda lösa hundar i Stadsparken, men detta är en kostnadsfråga. Förvaltningen och nämnden har inte fått signalerna att det har varit ett problem med okopplade hundar i Stadsparken, men vi tar med oss detta i fortsatt planering och dialog. Generellt så har hundägaren ett ”strikt ansvar” för sin hund och kan bli straffad för det som hunden eventuellt gör.

Var hundar ska hållas kopplade finns reglerat i de lokala ordningsföreskrifterna § 18, vilket är:

”De anlagda motionsspår som nämns i 3 §, lekplatser, Stadsparken i Nässjö och på försäljningsplats medan torghandel eller marknad pågår (försäljningsplatser är Stortorget och Södra torget, gågatudelen med Myggans Plats i Nässjö, torget och Köpmansgatan i Bodafors, torget och marknadsplatsen vid Esplanadgatan i Forserum och torget i Malmbäck).

Tikar ska under löptid hållas kopplade inom hela kommunen (ej på inhägnat område). När en hund inte hålls kopplad ska den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer.

Hundar får inte vistas på begravningsplatser och de allmänna badplatser som nämns i 3 §.”

Vad gäller ”bajspåsar” så kan vi säkert distribuera detta, men precis som du påpekar i frågan så är det en fråga för hundägaren som vi kanske inte borde använda våra samlade skattemedel till? Vad vi har gjort är att vi tillsammans med Nässjö Affärsverk och Tics pack har ett samarbete. Där Tics pack erbjuder ”bajspåsar” mot reklamplats på ett antal platser i Nässjö.

Fråga 2, Nässjös återvinningsstationer

Det ser för gräsligt ut vid flera av Nässjös återvinningsstationer. Möbler, hushållsmaskiner, hushållsavfall och mycket annat lämnas där som om de vore soptippar. Förpackningsinsamlingen har ett ansvar men vad kan kommunen göra åt situationen?

Svar från Tommy Broholm (S):

Vi på NAV informerar via sociala medier med jämna mellanrum vilka förpackningar man ska sortera och vart man åker med dessa samt vad man inte ska lägga vid återvinningsstationer utan profilerar Boda som återvinningscentral. Vi har tagit fram hur man ska packa sin bil/släp för att underlätta när man kommer till Boda.

NAV har även artiklar i ”Nytt från NAV” där vi förklarar vikten av sortering samt hur man sorterar.

Vi, tillsammans med samhällsplaneringskontoret, är på besök hos skolor samt att NAV åker till skolor och förskolor och visar sopbilen samt sortering.

Återvinningsstationer städas hos frekventa stationer 4 gånger per vecka.

Man kan säga att de som skräpar ner på stationerna är följande:

Privatpersoner 70 %
Verksamheter 20 %
FTI själva när man tömmer 10 %

Kommunen är markägare och har dialoger med FTI. NAV får mycket samtal eller mejl, vi tar då kontakt med FTI samt att vi också har dialoger med FTI. NAV har en batteriholk på Emmaus container och det är det enda NAV har i ansvar.

Fråga 3, tillgång till dagparkering

Många kommuninvånare som bor utanför tätorten och saknar kollektivtrafik har svårt att hitta en P-plats när de ska jobba. Det finns ett stort antal 24 timmarsplatser men de är oftast slut tidigt på morgonen. Mitt förslag är att dessa platser beläggs med en avgift som motsvarar priset för en enkelbiljett i kollektivtrafiken, för närvarande 30 kronor.

Det kommer att underlätta kontroll. Idag används platser mer än 24 timmar. För en del som bor i tätorten och slentrianmässigt tar bilen kan priset räcka för att välja buss eller cykel. Man kan ju också tänka sig att den som har behov att parkera ofta får köpa ett kort motsvarande priset för ett enzonskort på länstrafiken månadsvis.

Jag är ganska övertygad att detta kommer att leda till att det blir fler tillgängliga P-platser i tätorten för de som inte har nåt alternativ till bilen för att komma till jobbet.

Svar från Erik Wågman (S):

Tack för din fråga eller förslag. Det är en idé på hur man kan försöka lösa en del av problematiken. Vi har påbörjat ett arbete och utredning kring P-platser i stadskärnan och hur många som bör finnas kopplat till besökare och boende. Där tittar vi på flera olika lösningar och förslag till utveckling. Vi tar med oss dina idéer in i detta arbete då det är viktigt att jobba med frågan när vi förtätar stadskärnan och vill främja ett fossilfritt resande.

Fråga 4, gång- och cykelbanor

Årets vinter med kraftigt växlande temperaturer har gjort det svårt och farligt för gående och cyklister. Ena dagen blötsnö som trampas hård och fryser till knaggligt och isigt underlag att ta sig fram på. För mig och många andra som tar sig till jobbet gående eller med cykel har vintern varit ovanligt svår. Plogningen har funkat någorlunda men antalet dagar då det varit rent livsfarligt att ta sig fram på de kombinerade gång- och cykelbanorna har varit många. Ett steg för att göra det säkrare och lättare är att som många kommuner nu börjat med sopsaltning. Om banorna sopas och saltas med den moderna teknik som finns höjs framkomlighet och säkerhet radikalt.

Jag är medveten om att vi bor på höglandet med många kalla dagar men de senaste vintrarna har det varit fullt möjligt att salta för att hålla banorna rena. Dessutom slipper vi lite av allt det vassa grus som sprids för halkbekämpning.

Svar från Erik Wågman (S):

Tack för din fråga. Snöröjning av gång- och cykelvägar är viktigt och nämnden hade en första information därom under februari. Vi kommer därefter att utvärdera vintern samt se om nya prioriteringar behöver göras inför kommande vinter. Vad gäller sopsaltning så är just den metoden ganska kostsam jämfört med det vi har idag, samt fungerar bäst då vädret är kring 0 grader, vilket inte alltid är fallet i Nässjö som du själv påpekar.

Fråga 5, varför har inte alla samma rättigheter i Nässjö kommun?

Varför har inte alla människor samma rättigheter i Nässjö kommun?
Om man är funktionshindrad och sitter i rullstol och inte kan resa sig och är i behov av en toalett som har en lift i taket. Det finns inte en offentlig toalett med taklift i centrala Nässjö.

Svar från Erik Wågman (S):

Tack för din fråga. Vi har alla samma rättigheter men en del har fler utmaningar. Detta är något vi dagligen jobbar med för att förbättra i kommunen.

Att montera en taklyft på en offentlig toalett är inte ur säkerhetssynpunkt rekommenderat. Vandalisering är tyvärr ett återkommande problem på denna typ av toaletter och på grund av det kan inte liftens funktion säkerställas. Vanligtvis när denna typ av hjälpmedel installeras så finns det ansvariga/utbildade personer på plats för att säkerställa funktion och handhavande av utrustningen. Toaletter på offentliga platser med denna installation är oftast låsta så att endast behöriga personer har tillgång till detta utrymme. Ett alternativ kan vara en glidbräda som hjälpmedel. Detta är något som tekniska serviceförvaltningen undersöker som alternativ till din fråga. Nu vet jag inte om det är ett alternativ i just detta aktuella fall och vi bör inte diskutera specifika individers behov här. Men om glidbräda kan vara ett alternativ så har jag fått svaret att vi har duktiga arbetsterapeuter som kan hjälpa till att finna andra lösningar.

Fråga 6, koncernbonusar

Hur mycket koncernbonusar betalas ut till kommunen och övriga bolag (till och från bolagen)?
Hur mycket vinst gör NAV? 25 %?

Svar från Anna-Carin Magnusson (S):

Tack för din fråga. I kommunen och koncernen har vi inga bonusar. Däremot har vi det som heter koncernbidrag och det redogörs med denna bild för 2017 års siffror.

Svar från Tommy Broholm (S):

Här kommer 2017 års siffror för NAV AB:

• Resultat efter finansnetto: 36,8 miljoner kronor
• Avkastning på justerat eget kapital: 7,05 %
• Koncernbidrag från NAV AB till Örnen AB: 19 miljoner kronor

2018 får vi vänta med tills stämmorna är avklarade.

Fråga 7, budgeten i förskolan

Budgeten för förskolan 2018 gick back på grund av det ökande barnantalet. Barngrupperna fortsätter att växa i Nässjö kommun och det är fler barn i förhållande till antalet lediga platser.

Vad finns för förslag på hur man ska lösa denna problematik med avseende på lokaler, personal och barngrupper?
Hur ställer sig de olika partierna i denna fråga?
Vad är Nässjö kommuns maxtak per barngrupp idag?
Är Nässjö kommuns mål att följa Skolverkets riktmärke med 6-12 barn (1-3 år) och 9-15 barn (4-5 år)?

Svar från Leif Ternstedt (S):

Budgeten för förskolan gick ihop sig. Helt riktigt så är det fortsatt stor efterfrågan på förskoleplatser i Nässjö kommun. Barngruppernas storlek enligt skolverkets kommunblad har inte ökat. Vi hade till och med något mindre barngrupper 2017 än tidigare. Statistik från 2018 har inte kommit ännu. Så barngruppernas storlek har inte ökat över tid. Däremot har personaltätheten minskat från 5,0 till 5,4 vilket betyder att det är fler inskrivna barn per årsarbetare.

Antal inskrivna barn/avdelning

Lösningen är att fortsätta bygga ut med fler förskolor. Handskeryds norra förskola samt Hultets förskola är nu klara. Annefors förskola ska stå klar under 2020 och ytterligare nya förskolor är på gång i centralorten.

Att rekrytera förskollärare är en nationell utmaning. Vi arbetar med strategier för marknadsföring, har ett tätt samarbete med förskollärarutbildningarna på HLK i Jönköping och Linnéuniversitetet i Växjö.

Vi uppmuntrar våra medarbetare att läsa på distans till förskollärare. 2018 beslutade BU-nämnden att tillsvidareanställa barnskötare igen och nu tittar vi tillsammans med Lärcenter och Brinellgymnasiet på möjligheten att starta en vuxenutbildning för att kunna läsa till barnskötare.

Hur många barn som går på en avdelning beror på många faktorer. Lokalernas utformning är den yttersta gränsen. Sedan är det flera faktorer som personalens utbildning, barngruppens sammansättning och ålder med mera som påverkar detta. Gruppstorlek är en komplex problematik och varken i nationell eller internationell forskning definieras vad som är en liten eller stor grupp i förskolan. Vad som är en lagom stor grupp kan variera mellan olika avdelningar på samma förskola beroende på de olika faktorer jag nämnde ovan.

Målet på sikt är att följa riktmärket. Nio förskolor har börjat med att organisera om avdelningar med färre barn i varje barngrupp. Detta arbete kommer att fortsätta och fler förskolor kommer att ingå i det arbetet framöver.