Meny Stäng Sök
Meny Stäng Meny

Allmänhetens frågestund - 5 mars 2020

Följande frågor kom in till allmänhetens frågestund den 5 mars 2020:

Fråga 1 Busskur på Mellangatan

Den relativt nyanlagda busshållplatsen med tillhörande busskur på Mellangatan går ut i halva vägbanan varpå bussen vid ett stopp även hamnar mitt i vägen. Dessutom skyms då del av övergångsställe bakom busen för mötande trafik.

Fråga: Är det en felkonstruktion eller varför valde man inte att bygga som brukligt en ”bussficka”? Plats är det ju gott om.

Svar från: Helmuth Zechel (KD), 1:e vice ordförande tekniska servicenämnden

Busshållplatsen på Mellangatan är ur vår synvinkel helt rätt byggd. Tanken med att bygga ut den är att hindra fordonsförare från att köra om bussen när den står på hållplatsen. Vi förstår tankegången med att det blir skymd sikt och får utvärdera detta i våra framtida utformningar. Vår erfarenhet säger däremot att det både gör att hastigheten sänks och de som går på övergångstället tar det lugnare. Ett av huvudproblemen på sträckan är den höga hastigheten vilket vi framöver även kommer att arbeta med på fler ställen.

Fråga 2 Hastigheten på Brånavägen i Nässjö

Vi undrar varför man höjt hastigheten från 50 km till 60 km/tim på Brånavägen i Nässjö. Fått förklarat att det ska vara så av ansvarig. Bor en barnfamilj med småbarn precis vid vägen, även vi har flera små barnbarn som kommer ofta och hälsar på. Bilarna kommer i alldeles för höga hastigheter. Kunde man inte sänka hastigheten till 40 km/tim när man ändå bytte skyltar?

Svar från Helmuth Zechel (KD), 1:e vice ordförande tekniska servicenämnden

När det gjordes en hastighetsöversyn i Nässjö så klassades gatorna olika utifrån trafikmängd, var gatan är belägen och vilken hastighet som var vid omläggningen för att sedan bedöma hur trafiksäkerheten är. 2017 gjordes mätningar på Brånavägen av trafikintensitet och hastighet. Då var det cirka 250 fordon per dygn med en genomsnittlig hastighet på 50 km/tim. Gatan klassades som en 60 km/tim sträcka. Samhällsbyggnadsavdelningen tar med sig synpunkten och kommer framöver att utvärdera ifall hastigheten behöver ses över utifrån ställda kriterier.

Fråga 3 Övergångsställe i korsningen Mariagatan/Köpmansgatan

Jag bor på bryggeritomten i Nässjö och undrar varför det inte går att göra övergångsställen i korsningen Mariagatan/Köpmansgatan? Som det är nu finns det ett övergångsställe på höger sida över Mariagatan men det vore önskvärt att även få ett par på vänster sida och även över Köpmansgatan. Mariagatan är väldigt hårt trafikerad och svår att ta sig över, många äldre tycker det är rent omöjligt att ta sig över. Tillfälliga refugen hjälper väl något men det är även där svårt. Nu har det ju varit snöfattigt i år, men annars blir det också problem när det inte finns övergång. Finns det övergångsställen sänker bilarna hastigheten, men som det är nu är det inte bra. Denna korsning är ju väldigt olycksdrabbad, hoppas på respons.

Svar från Helmuth Zechel (KD), 1:e vice ordförande tekniska servicenämnden

Korsningen är utpekad som en brist i den nyligen framtagna strategin. Strategin kommer att behandlas politiskt under våren. I den nya trafikstrategin utvärderas olika brister och prioriteras för att på ett så bra sätt som möjligt svara mot uppsatta mål. Gång och cykeltrafik är prioriterad vilket gör att korsningspunkter som denna extra viktiga. Flera platser utmed Mariagatan behöver ses över och det helst i ett sammanhang. Denna korsning kommer att utvärderas utifrån samtliga trafikslag. Det pågår nu ett försök med trafiköar för att se om det känns tryggare för fotgängare att passera över. Att korsningen är väldigt olycksdrabbad är inte riktigt vår bild även on det finns otydlighet för flera trafikslag.

Målen för Nässjö kommuns trafikplanering är:

  1. Andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik inom, till och från Nässjö stad ska öka medan andelen resor med bil ska minska.
  2. Trafikmiljöer där barn och unga rör sig i stor utsträckning ska vara trafiksäkra.
  3. Det ska vara enkelt och säkert att gå och cykla till angelägna målpunkter i Nässjö stad och de större kransorterna.
  4. Vägbunden kollektivtrafik ska vara robust, tidtabellen ska kunna hållas.
  5. Halterna av bensin, kvävedioxid och partiklar (PM10) ska inte överskrida riktvärdena i miljömålet Frisk luft

 

Fråga 4 Busshållplats på Västra vägen

Jag tar mig hem från min skola som är i Huskvarna. Jag tar tåget, sen bussen och när den stannar utanför min gata ser jag någonting som gör mig arg. Man behöver ta sig över en mycket trafikerad väg för att gå över till Ryttarstigen. Jag har märkt det förut men nu så tänker jag säga vad jag tycker om den här faran på Västra vägen i Nässjö.

Jag tycker att busstoppet vid Västra vägen måste flyttas. Eftersom Västra vägen är en väg med mycket trafik och jag bor inne på Ryttarstigen så måste man köra ut på Västra vägen för att åka bort från min gata. Mitt emot infarten till min gata så finns det ett busstopp. Så om man vill gå till den busshållplatsens måste man gå över den farliga vägen. Tänk på hur stor chans det är att bli överkörd. Det är till och med barn som använder den. Den riskerar att skada folk och det är många barn som tar bussen varje dag.

Jag vill bara fråga en enkel sak – flytta den till andra sidan!

Om jag tar bussen för att ta mig bort eller till min gata så finns en risk att jag blir överkörd eftersom det är en så tungt trafikerad väg mellan mig och busstoppet.

Så om man flyttar busshållplatsen till andra sidan så att den är bredvid infarten till Ryttarstigen så behöver man inte gå över gatan och riskerar inte att bli påkörd. Men det kan hända att det blir komplicerat att flytta den till andra sidan så istället för det så kan ni bygga ett övergångsställe så man kan säkert gå över. Men jag har en annan idé också, men den kanske är lite dyrare nämligen att ha ett trafikljus vid det som kan vara ett övergångsställe vilket gör det mycket mera säkert.

Så allt jag vill att ni ska göra är att ni fixar ett litet problem, till en liten gata, i en liten stad. Men tänk på att det lilla problemet, i den lilla staden, kan bli ett stort problem, ett stort politiskt problem och vem skylls det här på? Den som blir överkörd? Den som körde? Dem som byggde busshållplatsen där? Eller dem som inte stoppade dem eller tänkte på hur farligt det skulle bli? Tänk på det! Jag hoppas att jag fick er att inse någonting.

Svar från: Helmuth Zechel (KD), 1:e vice ordförande tekniska servicenämnden

Att busshållplatsen är placerad där den är på Västra vägen har med bussturernas körväg att göra. Bussen går bara på ett håll så det är inte praktiskt möjligt att i dagsläget flytta den. En idé kunde vara att vända på bussens körväg och stanna i befintlig ficka på motsatt sida.

Detta innebär däremot problem på flera andra hållplatser utmed sträckan som då får hållplatsen på fel sida. Det handlar alltid om att prioritera nyttan på ett ställe jämfört med nyttan på ett annat men också väga kostnader mot varandra. Där vi redan idag har utbyggda hållplatser skulle vi få höga kostnader för att då flytta dem till motsatt sida. Att ta sig över Västra vägen idag får anses som relativt trafiksäkert med tanke på den goda sikten och vägens bredd som är 11 meter.

Går man en bit tillbaka mot Ryttarstigen så slipper man att gå utmed Västra vägen utan då kommer man i stort sätt rakt över och in på Rytterstigen.

Samhällsbyggnadsavdelningen har tillsammans med kommunledningskontoret en löpande dialog med länstrafiken som trafikerar våra busslinjer. I arbetet med sträckningen har säkerheten hög prioritet, vi tar med oss synpunkter och kommer utvärdera ifall det finns åtgärder som kan genomföras för att höja säkerheten.

Fråga 5 Hur ska det gå med Sankta Valborgs kapell i Lövhult

Jag är medveten om att frågan om Lövhults kapells fortlevnad är i utkanten av kommunala frågor. Men kanske ändå inte. Jag tycker att kapellet ingår i helheten när man diskuterar Lövhult och dess framtid.

1948 byggdes kapellet och klockstapeln flyttades till kapelltomten. Det kallas Sveriges första idrottskapell. 1951 tillkom Pilgrimsgrottan med skulpturen ”Meditation” av nässjösonen Axel Wallenberg.

Kapellet drivs idag av Föreningen Sankta Valborgs kapell i Lövhult (en person i styrelsen). Nässjö pastorat äger inte kapellet, men betalar för dop och vigslar som förrättas där.

Kapellet i Lövhult är i behov av renovering. Brädfodringen är dålig. Likaså saknas vatten och avlopp.

Jag och många nässjöbor skulle tycka det vore väldigt sorgligt om kapellet skulle förfalla och kanske behöva rivas.

I satsningen på Lövhult tycker jag Lövhults kapell utgör en del av helheten, kanske rent av ”en liten pärla” bland övrig byggnation. Många nässjöbor har minnen från dop och vigslar och är emotionellt berörda av kapellet och dess bevarande.

Vad anser Nässjö kommun?

Svar från Sylve Jergefelt (S), ordförande kultur- och fritidsnämnden

Vi ser positivt på att vi har Kapellet verksamt i området och tycker det tillför ett mervärde för Lövhult. Dock har vi ingen dialog med organisationen bakom kapellet, vilket skulle uppskattas från får sida.

Vi ser inte att vi kan utveckla vår stöttning till organisationen utan skiljer på vår och deras verksamhet. Däremot ställer vi oss positiva till ett samarbete. Kanske ett samarbete där Nässjö Pastorat bör ingå eftersom det ligger mer inom deras verksamhet.

Fråga 6 Hushållselkostnad

Undrar hur ni kommit fram till en hushållselkostnad när det inte lagas någon mat i lägenheten? Har själv ett hur på 150 kvadratmeter och ger cirka 450 kronor i månaden för el. Då används spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare och lampor. Brandvarnare ingår inte det i en normalt hyrd lägenhet? Har övrigt fler synpunkter, men tiden räcker väl inte till?

Svar från Ann-Cathrin Gunnar (C), ordförande socialnämnden

Lite bakgrund

Det har tidigare inte funnits någon enhetlig hyresmodell i Nässjö kommun, vilket inneburit att socialförvaltningen inte kunnat redogöra för hur hyrorna är satta. De c:a 430 lägenheterna har olika förutsättningar, äldre, ombyggda och nybyggda fastigheter gör det nödvändigt att ha en modell för att få en jämlik och rättvis hyressättning.

Hyresnivån i den nya hyresmodellen utgår från jämförelselägenheter hos det allmännyttiga bostadsbolaget Linden. Två lägenheter har valts ut som jämförelselägenhet i Lindens bestånd, en etta på 44 kvadratmeter med ett kvadratmeterpris på 1159 kronor/år 2019 och en tvårumslägenhet på, 67 kvm med ett kvadratmeterpris på 1120 kronor/år 2019. Lägenheterna är renoverade 2009, de har balkong och diskmaskin men saknar tvättmaskin och torktumlare. Hygienutrymmena är handikappanpassade, de har våtrumstapet och plastmatta. Fastigheten har hiss. Hyran för jämförelselägenheten har bestämts i förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen.

Utifrån dessa jämförelselägenheter tillkommer tillägg och avdrag beroende på standard samt hyreshöjande faktorer för varje lägenhet i särskilt boende enligt den hyresmodell som Nässjö kommun nu har beslutat om i ”föreskrift om uthyrning till enskild inom äldre- och funktionshinderomsorgen”.

Detta innebär nya hyreskontrakt och nya hyror för de som bor i socialförvaltningens särskilda boenden. Förändringen gäller från och med 1 maj 2020.

Det är också beslutat att kommande hyreshöjningar ska följa utfallet av Lindens hyresförhandlingar med hyresgästföreningen. Tidigare har kommunen höjt med 2 procent per år.

Svar på fråga om hur vi kommit fram till kostnaden för el.

I föreskriften på sidan 3 framgår det i rutan att El är bruksvärdeshöjande faktor i hyran med 375 kr. Priset är baserat på Konsumenternas energimarknadensbyrå beräkning att kostnad för el och är ca 4500 kr/år för enrumslägenhet. Elkostnad som ingår i hyran är baseras på uppgifter från beräkningar av Konsumentverket som är allmänt vedertaget beräkningar.

Länk till dokumentet Normal elförbrukning och elkostnad för lägenhetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, på Energimarknadsbyråns webbplats.

Även om man bor på ett särskilt boende och inte har allt inne i sin lägenhet, har man behov av att det lagas mat, städas tvättas osv. Man har behov av att det finns spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare och olika saker som drivs med el. Dessa kostnader schablonberäknas och delas gemensamt mellan de som bor i boendet. Det som finns nära i gemensamma utrymmen betraktas som höjandet av bruksvärdet på lägenheten.

Svar på fråga om brandlarm

När det gäller brandlarmen som finns i lägenheter i särskilt boende är de direktkopplade till räddningstjänst vilket ger en högre säkerhet. Alltså inte brandvarnare som man har i ordinärt boende.

Svarar gärna också på dina ytterligare synpunkter och frågor

Bilaga och länk till Föreskrift om uthyrning till enskild inom äldre- och funktionshinderomsorgenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på Nässjö kommuns webbplats

Eftersom man behöver ha helheten har jag också lagt med en länk till hur kommunen beräknar omsorgsavgifter i särskilt boende.

Länk till Omsorgsavgifter – särskilt boendelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på Nässjö kommuns webbplats

 

Fråga 7 Nedskräpning i Nässjö

Det är beklämmande att se den ökande nedskräpningen i Nässjö. Tycker att krafttag måste tas om detta!

Vad gör kommunen?

Svar från Tommy Broholm (S), ordförande Nässjö Affärsverk AB

Nässjö kommun tillhandahåller en utmärkt avfallsanläggning, där man kan deponera de flesta material som förekommer. Kommunen har också ett stort antal papperskorgar och hundlatriner på strategiska platser i kommunen. Dessa töms regelbundet. Vid behov görs också punktinsatser av tekniska serviceförvaltningens personal. Upptäcker man nerskräpning i lite större omfattning kan man anmäla det på tekniska serviceförvaltningens felanmälan. De återvinningsstationer för papper, glas, tidningar osv som finns runt om i kommunen är inte kommunala, de sköts och drivs av förpacknings- och tidningsinsamlingsindustrin. Dessa töms och städas efter schema.

Men det hjälper ju inte om man ändå ställer sitt skräp utanför containern eller dumpar sådant som inte hör hemma på en återvinningsstation. Om vi alla hjälps åt kan vi hålla kommunen renare.

Svar från Håkan Gustafsson (S), ordförande samhällsplaneringsnämnden

Nässjö Affärsverk sköter den ordinarie renhållningen på gator och torg. Samhällsplaneringskontoret kopplas in vid klagomålsärenden eller när miljö- och hälsoskyddsinspektören själv initierar klagomålsärende.

Nedskräpningsärenden handlar ofta om att privatpersoner har iakttagit en hög med föremål som inte hör hemma exempelvis intill en väg, i en skogsglänta eller på en rastplats. Skräpet utgörs ofta av avfall men det behöver inte alltid röra sig om det.

När ett nedskräpningsärende inkommer till samhällsplaneringskontoret görs i de flesta fall en inspektion på plats:

  • Går det att koppla nedskräpningen till en person eller specifik verksamhet kontaktas vederbörande som då får en chans att stöda upp. Har inte detta skett inom uppsatt tid skrivs ett föreläggande som i vissa fall förenas med vite.
  • Om det rör sig om ett miljöbrott (miljöbrott är att förorena mark, luft eller vatten eller på annat sätt påverka miljön så at det kan skada djur och växter eller människors hälsa) är tillsynsmyndigheten (samhällsplaneringskontoret) skyldig att göra en anmälan till Polisen. Vidare åtgärder sker i samråd med Polisen. Detta rör sig oftast om exempelvis skrotbilar och dumpning av farligt avfall som exempelvis oljefat.
  • Om nedskräpningen är av mindre karaktär, där det inte rör sig om farligt avfall, samt att det är uppenbart att det inte går att spåra någon misstänkt, är det enligt lagen om gaturenhållning och skyltning (1998:814) kommunens ansvar att städa upp. Samhällsplaneringskontoret meddelar då tekniska serviceförvaltningen som sedan ansvarar för att avfallet forslas bort.

Lagstöd

Utgångspunkten vid nedskräpningsärenden är miljöbalkens bestämmelse i 15 kap. 26 §. Lagrummet stadgar ett allmänt förbud mot nedskräpning och anger att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde ller insyn till. Bestämmelsen riktar sig mot alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har tillträde eller insyn till. Med skräp avses både mindre föremål som till exempel glas, papper, engångsgrillar och liknande, samt större föremål som till exempel byggavfall, möbler och bilar.

Enligt 15 § 8 kap. Plan och bygglagen (2010:900) ska en tomt hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?


Dolt fält, måste ligga längst upp
Vad kan vi göra bättre?
Berätta vad vi kan göra bättre på den här sidan. Dina synpunkter är värdefulla för oss. Din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
×
Use Google to translate nassjo.se.
Please be aware that Nässjö kommun cannot take responsibility for the accuracy of the translation.