Meny Stäng Sök
Meny Stäng Meny

Allmänhetens frågestund - 3 oktober 2019

Följande frågor kom in till allmänhetens frågestund den 3 oktober 2019:

Fråga 1, flytten av Medborgarkontorets lokaler till stadshuset

Hur har man tänkt när man bestämde flytten av Medborgarkontorets verksamheter till stadshuset rent kostnadsmässigt? Det finns ju ett hyresavtal som sträcker sig till och med 2022 samt att en flytt av verksamheten skulle innebära en investering på flera miljoner.

Hur har man resonerat när det gäller att man fullföljer den investeringen och samtidigt har lokalkostnader kvar för andra lokaler kontra behovet av investeringar i skolor, äldreboenden och simhall? Var i ligger vinsten att flytta Medborgarkontoret före 2022? Och i vilket syfte?

Svar från Anna-Carin Magnusson (S):

Det är riktigt att det finns ett förslag som innebär att medborgarkontoret flyttar sin verksamhet till stadshuset. Förslaget innebär också att annan kommunal verksamhet ska nyttja lokalerna minst fram till dess att hyresavtalet löper ut.

Vi har under många år fokuserat på en effektiv lokalanvändning i kommunen. Finns det lediga lokaler i egna fastigheten ska de i första hand användas och först när den inventeringen är gjord ska externa lokaler förhyras.

Med viss omdisponering av ytorna i stadshuset kommer medborgarkontorets verksamhet att inrymmas. Idag finns outnyttjade utrymmen och återigen landar vi i ett effektivt lokalutnyttjande. Det finns även en rad mjuka värden så som kompetensöverföring, närhet till tjänstepersoner och politiker, samutnyttjande av tjänster med mera. Främst kommer närheten till kommunens andra verksamheter och kompetensöverföring mellan verksamheterna där medborgarkontoret många gånger kan betraktas som örat mot rälsen, de som först hör invånarnas behov och önskemål.

Just nu pågår en omfattande ombyggnation av ventilationen i stadshuset och samtidigt kommer lokalerna på första plan att iordningställas med tillgänglighetsanpassning mot Rådhusgatan. Åtgärderna hade, i stort, ändå behövt göras då det finns lagkrav på både tillgänglighet och regler om luftkvalitet och ventilation.

Att ställa olika investeringsbehov mot varandra, ombyggnad av stadshuset mot skolor, äldreboenden och simhall är inte möjligt. Kommunen har behov av att investera i alla delar och det finns en investeringsplan.

Fråga 2, det kommunala anhörigstödet

Socialnämnden ska genom kommunen erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående. Vilken form av stöd som erbjuds skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. Enligt NKA (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) är det närmare var femte person i vuxen ålder som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående i Sverige.

Risken ohälsa är större hos den som är anhörig. Ju mer omfattande omsorg, desto mer påverkas livskvalitén till det sämre.

Närmare 100 000 anhöriga har behövt minska sin arbetstid eller sluta arbeta på grund av omsorgsgivande.

2012 fastslog Socialstyrelsen att det handlar om drygt 1,3 miljoner personer som är anhöriga. I Socialstyrelsens studie var det 12 procent av kvinnorna och 9 procent av männen som antingen gått ner i arbetstid eller tvingats lämna arbetet på grund av omsorg om närstående.

Det är därför viktigt att man som anhörig får stöd i att ta hand om sig själv, för att orka vara ett stöd till sin närstående.

Anhörigstödet i vår kommun är undermåligt och jämfört med våra grannkommuner helt obefintligt.

Min fråga är nu vad gör Nässjö kommun för att förbättra anhörigstödet i vår kommun?

Svar från Ann-Cathrin Gunnar (C):

Socialförvaltningen är medveten om att det finns brister inom dagens anhörigstöd, det finns å andra sidan inget direkt lagkrav på hur en kommun ska utforma sitt anhörigstöd mer än att kommunen ska erbjuda stöd. Men förvaltningen är medveten om att just stöd till anhöriga i en utsatt situation är en viktig del för att de anhöriga ska orka och vilja fortsätta att ge stöd. Socialnämnden har fattat beslut om att prioritera en ny riktlinje för anhörigstöd i Nässjö. SAS, socialt ansvarig socionom, är ansvarig för att ta fram en riktlinje med stöd från socialförvaltningens olika avdelningar. Riktlinjen kommer att säkerställa att utifrån ställda krav säkerställa att kommunens anhöriga som vårdar/ ger stöd till anhörig får stöd och hjälp i sin situation utifrån behov. Förslag till Riktlinjen ska vara färdigt nu under hösten och förväntas antas av socialnämnden i november. Riktlinjen kommer att omfatta hela nämndens ansvarsområde inte bara äldreomsorg. Mer finns att läsa här:
Informationsblad anhörigstödPDF

Fråga 3, trafiksituationen i Nässjö centrum

Trafiksituationen i Nässjö centrum är kaosartad under framförallt morgon och eftermiddagstid. Finns det några planer till förbättring?

Mariagatan, genomfartstrafiken borde begränsas med tanke på den välbesökta lekplatsen.

Rådhusgatan, för besökande känns det inte välkomnande vid stoppljusen Rådhusgatan/Bangårdsgatan när man kommer från Jönköpingshållet. Går det att få till en förbättring på något sätt för att göra centrum mer tillgängligt för besökande?

Södra torget och Lidlrondellen, trafiksituationen är helt ohållbar. Här måste det till en förändring. Finns det någon plan för detta?

Svar från Erik Wågman (S):

Hur något upplevs är subjektivt och baseras på de erfarenheter som man själv bär med sig och utifrån detta tror jag att vi kan vara många som inte håller med om att situationen är kaosartad. Men vi jobbar naturligtvis med att förbättra den.

Just nu finns det en trafikplan ute på remiss med fokus på dessa frågor och beskriver de brister som finns i kommunens trafiksystem och har en prioriteringslista för att kunna arbeta med att förbättra dessa. Utifrån de mål som är uppsatta för Nässjö kommuns trafikplanering, därför syftar trafikplanen till att:

  • Andelen resor med bil inom, till och från Nässjö stad ska minska medan gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka.
  • Trafikmiljöer där barn och unga rör sig i stor utsträckning ska vara trafiksäkra.
  • Det ska vara enkelt och säkert att gå och cykla till angelägna målpunkter i Nässjö stad och de större kransorterna.
  • Vägbunden kollektivtrafik ska vara robust, tidtabellen ska kunna hållas.
  • Halterna av bensen, kvävedioxid och partiklar (PM10) ska inte överskrida riktvärdena i miljömålet Frisk luft.

Det finns punkter där det behöver utredas lösningar för ett jämnare flöde för bilar och säkra situationer för alla. Exempel på sådana punkter är korsningarna Mariagatan/Karlagatan, Storgatan/Järnvägsgatan samt Storgatan/Brogatan.

Situationen vid Stadsparksrondellen beror till stor del på ett ojämnt flöde vid trafikljusen Storgatan/Brogatan. Det finns förslag på rondell i denna punkt vilket kan ge bra effekter på problemet som beskrivs. Men kostnaden är relativt hög så vi måste väga det mot andra insatser i trafikmiljön.

Ett extra höger körfält från Sörängsvägen mot Mariagatan har också diskuterats.

Vi arbetar även långsiktigt med södra vägen vars uppgift är att avlasta centrum från genomfartstrafik och ge kommunens medlemmar ytterligare en korsning över/under järnvägen och knyta samman staden.

Upplevelsen vid Rådhusgatan/Bangårdsgatan är något som vi har uppmärksammat. Det pågår diskussioner tillsammans med centrumgruppen hur detta skulle kunna förbättras, det finns däremot inget färdigt förslag framme i dagsläget.

Fråga 4, klimatsmart

Är vår kommun klimatsmart?

Svar från Håkan Gustafsson (S):

Frågeställningen är mycket vid och naturligtvis många olika parametrar som är relevanta. Då frågan är om kommunen är miljösmart svarar jag utifrån kommunens energi- och klimatstrategi.

Nässjö kommuns inriktning är att minska påverkan på klimatet i enlighet med Nässjö kommuns energi- och klimatstrategi. I strategin har kommunen satt följande mål att uppfylla till år 2020:

  • Den årliga mängden köpt energi till (kWh/kvm) kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska minska med 5 procent jämfört med 2014.
  • Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska minska med 5 procent jämfört med 2014.
  • Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska vara oberoende av fossila bränslen så långt som det är kommersiellt och tekniskt möjligt.
  • Nässjö kommun ska årligen förbättra möjligheterna för allmänheten att resa utan fossila bränslen (mäta antal utförda åtgärder).
  • 100 procent av kommunens och de kommunala bolagens inköpta el ska komma från förnyelsebara energikällor.

Hur klimatsmart är Nässjö kommun som geografiskt område?

Den senaste tillgängliga statistiken på utsläpp av växthusgaser är från 2017. Enligt den nationella emissionsdatabasen har utsläppen av växthusgaser inom Nässjö kommuns geografiska område minskat med drygt 30 procent mellan 1990 och 2017. Nässjö kommun har lägre utsläpp av växthusgaser per invånare än både länet och riket i genomsnitt.

När det gäller andelen miljöbilar i det geografiska området hamnar Nässjö kommun bland de 50 procent av kommunerna som ligger mellan de 25 procent bästa och 25 procent sämsta enligt Koladas Agenda 2030-nyckeltal.

Enligt klimatrådets ”Solkalkylator” hamnar Nässjö kommun på fjärde plats i länet när det gäller totalt producerad mängd solenergi och räknat per invånare hamnar Nässjö kommun på sjunde plats, det vill säga i mitten av länets 13 kommuner.

Fråga 5, lunchpriser

Rosenlundsskolans lunch för personal kostar 32 kronor. Parkgårdens lunch för pensionärer ska nu kosta 80 kronor, 72 kronor vid köp av mathäfte. I Jönköping kostar en lunch för pensionär 59 kronor, 53 kronor vid köp av mathäfte. Varför skiljer det så mycket?

Svar från Erik Wågman (S):

I en del verksamheter så som du nämner Rosenlundsskolan så jobbar man som så att personal får ett lägre pris om man äter tillsammans med elever och då har ett tillsynsansvar och ett pedagogiskt ansvar för elever och matsituationen.

I Nässjö är priset på en lunch 80 kronor för det är vad det kostar att tillverka den. Då ingår alla kostnader såsom personal, råvaror, papper och rengöringsmedel, transporter, hyra mm.

Vilka beräkningar eller ställningstaganden som Jönköpings kommun har gjort för att komma fram till priset på 59 kronor kan jag inte svara på lika lite som jag kan svara på varför Nässjös olika privata restauranger har olika priser när vi går ut och äter.

Fråga 6, mer lägenheter i Malmbäck

En fråga som angår Malmbäck. Jag tycker att det borde byggas mer lägenheter här. Vi har många äldre som bor i sina hus och inte orkar med det mer. Sedan har vi ungdomarna som vill bo kvar här. Alla kan ju inte flytta till Nässjö och så har man släkt och vänner här. Malmbäck har blivit eftertraktat av Jönköpings- och Huskvarnabor. Nu bygger de ju långt ner på E4 och har till och med kommit in på riksväg 30. Det tar bara 20 minuter till Torsvik härifrån. Husen går som smör i solsken. På det viset har vi fått upp priserna på husen. De ligger idag mellan en miljon ända upp till två miljoner. Så kan vi få mer lägenheter så säljs det ju mer hus. Tycker ni kan sats på oss också i samhället och inte bara i Nässjö.

Svar från Håkan Gustafsson (S):

Det finns ett resonemang generellt kring detta i strategin för boendeplanering. Där framgår vad som behövs och vem som gör vad i kommunen.

Kommunen bygger inte några bostäder i Nässjö heller utan det är marknaden. Linden bygger visserligen men på eget initiativ och utifrån deras bedömning och möjlighet.

Planlagd mark för bostäder finns det gott om i Malmbäck. 14 tomter ligger ute till försäljning och fler finns planlagda. Allt är villatomter.

Fråga 7, bidragen från Migrationsverket

Med anledning av programmet ”Uppdrag granskning – Larmet från Filipstad”, som sändes på SVT den 28:e augusti i år, har jag en fråga till våra styrande politiker:

Eftersom vi har ett ekonomiskt kärvt läge här i vår kommun, bland annat beroende på att bidragen från Migrationsverket släpar efter på grund av migrationen. Säkerligen kan situationen här i vår kommun delvis jämföras med det ekonomiska läget i Filipstad. Jag är övertygad om att flertalet kommuninvånare är intresserade av att få en detaljbeskrivning om de faktiska kostnaderna relaterade till migrationen.

Tacksam för ett noggrant genomtänkt svar från våra styrande politiker, som sannerligen inte har en lätt uppgift framför sig.

Svar från Anders Karlsson (C):

Systemet för nyanlända personer som bosatt sig i Nässjö kommun täcks av staten via en schablonersättning som betalas ut i två år. Detta belopp täcker kostnader för SFI-undervisning, boende med mera. Det tar i medeltal betydligt längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden än två år, och då uppstår en kostnad för kommunen.

För Nässjö kommuns del är våra erfarenheter liknande de som framkommer för Filipstad i programmet ”Uppdrag granskning”, som du relaterade till i din frågeställning. För att försöka förklara en komplex bild av relationen till staten i skattesystemet kan det hela beskrivas enligt följande:
Nässjö kommun ersätts av staten via skattesystemet med ca 60 000 kronor/år för personer som bosatt sig i och är folkbokförda i Nässjö kommun. Detta gäller för såväl ung som gammal, oavsett om man har ett jobb eller inte. För personer som efter två år är arbetslösa ges rättigheten att ansöka om och därmed prövas försörjningsstöd. I Nässjö kommun är arbetslösheten förhållandevis hög bland utrikesfödda, ca 27-28 procent i dagsläget, det vill säga cirka 800 av de totalt 1 300 personer som inte har något arbete. Detta har lett till att kommunen har höga kostnader för försörjningsstöd.

Till fördelarna av en ökad befolkningsutveckling hör samtidigt att de flesta lägenheter i kommunen är uthyrda. Detta ger fastighetsägarna ett ekonomiskt överskott, så även för vårt eget kommunala fastighetsbolag Linden.

Våra expansiva företag rekryterar personal ur gruppen nyanlända. Det har gjorts flera gemensamma insatser av Nässjö kommun, Nässjö Näringsliv, AF och företag i kommunen för att göra personer anställningsbara. Genom språkundervisning, praktik och utbildning har många personer erbjudits anställning efter avslutad praktik inom bland annat industri och lager.

Åldersfördelningen i kommunen har blivit mer positiv och på sikt kommer detta att ge välfärdsvinster. Men de närmsta åren kommer att vara ekonomiskt tuffa för Nässjö kommun och vi vill se ett tydligare ansvarstagande från staten av den förda politiken, både vad gäller integration och arbetsmarknadsfrågor.

Fråga 8, gatubrunnarna i Malmbäck

Jag undrar vem som har ansvaret för gatubrunnarna (med galler, för regnvattnet) i Malmbäck bland annat. Som det är nu så har de flesta brunnarna massor av gräs och mossa runt omkring och även under gallret. Detta gör att när det regnar samlas stora vattenpölar så att vattnet hindras att rinna ner där det är tänkt. Min tanke är att detta måste ses över och åtgärdas för att minska eventuella översvämningar och stora vattensamlingar som fryser till hala isfläckar när kylan kommer.

Svar från Tommy Broholm (S):

Dagvattenbrunnar på privat mark ansvarar fastighetsägaren för, brunnar på genomfartsleder , som till exempel Strömsdalsvägen i Malmbäck, ansvarar Trafikverket för, övriga är kommunens ansvar och ombesörjes av Nässjö Affärsverk. Om man upptäcker brister, som frågeställaren påvisar, är vi jättetacksamma, om ni gör en felanmälan, med adress på brunnens placering, till kommunens felanmälan på nassjo.se.

Fråga 9, gång- och cykelväg från Forserum till Lättarp

Min fråga är: När blir det en gång- och cykelväg från Forserum till Lättarp? Den som finns idag slutar vid hembygdsgården. En förlängning skulle serva boende (barn och vuxna) i bland annat följande gårdar och byar: Ängholmen, Måletorp, Boarps vägskäl, Krökesbo, Boarp, Marielund, Lättarps gård (behandlingshem med vårdtagare som ofta rör sig efter vägen), Alarp, Fåglarp, Broddarp, Källeryd och så vidare. Tunga transporter från Skanska (Hardeberga) belastar dagligen vägen både mot Forserum och Nässjö, plus all övrig trafik som inte är så liten. En gång- och cykelväg, hur enkel som helst, skulle göra en cykeltur utefter vägen till en angenäm och miljösmart upplevelse och inte som idag livsfarlig.

Svar från Erik Wågman (S):

Sträckan som det frågas om har jag stor erfarenhet av att cykla vid morgon och eftermiddag då trafiken kan vara som värst. Jag personligen upplever den inte som livsfarlig, men det finns en hel del förare som behöver lära sig att visa hänsyn till både cyklande och gående längs med vägen.

Personligen skulle jag gärna se att vi kunde knyta samman alla våra orter med gång- och cykelväg och även våra kringliggande kommuner. Men vägarna är trafikverkets vilket gör att alla sådana förändringar måste göras tillsammans med trafikverket och de gör i stor utsträckning helt andra bedömningar och prioriteringar än vad vi gör i kommunen.

I den regionala cykelplanen är hela sträckan mellan Forserum-Nässjö utpekad som möjlig utbyggnad då till en beräknad kostnad av 50-60 miljoner kronor. Men inte enbart sträckan Forserum-Lättarp vilket jag också kan hålla med om som en lämplig delsträcka även om den inte har diskuterats på regionalt håll. Men någon tidsplan på utbyggnadstakt finns inte och vi fortsätter att jobba med gång- och cykelvägar.

Fråga 10, behov av senior- och trygghetsboende

I Nässjö kommuns Strategidokument med diarienummer SN 2017/253, datum 2019-01-03, kallat Bra bostäder för äldre står att läsa följande:

Behov av senior- och trygghetsboende. I Nässjö kommun finns ett väsentligt underskott på mellanboenden jämfört med efterfrågan. I den sammanfattande analysen som gjorts står att läsa följande; en stor satsning behövs för ny- och ombyggnation för tillskapande av dessa mellanboendeformer.

Åldersgruppen 80 år och äldre efterfrågar så kallat ”mellanboende” och behovet bedöms till cirka 300-350 lägenheter fram till år 2027.

  • Mot bakgrund av ovanstående undrar jag varför inga så kallat mellanboende (kan även kallas för seniorlägenheter 55+/65+) planeras/villkoras i den kommande bebyggelsen i Västra Staden?
  • Anna-Carin Magnusson har i brev till mig beträffande bland annat frågan om garage under planerad bebyggelse sagt att de som väljer att bosätta sig i Västra Staden kommer att vilja/kunna nyttja kollektiva transporter, gång eller cykel. Hur stämmer det med behovet för en 80 åring med rullator som ska ta sig från ett parkeringshus med matkassar kanske 200 meter eller mer till sin bostad speciellt under vinterperioden med snö och halka?
  • Håkan Gustavsson har i brev till mig sagt att det är svårt och mycket dyrt att bygga garage under fastigheter som planeras i Västra Staden, finns det underlag som styrker detta påstående?

Svar från Håkan Gustafsson (S):

I dagsläget är Västra Staden en vision att kunna utveckla en ny stadsdel, som tillgodoser behov som att bo klimatsmart, att hus är byggda på ett klimatsmart sätt med mycket trä och där energi/vatten/avlopp är prioriterade i nytänkandet. Hela området ska också vara forskningsbart därför är högskola/universitet och träföretag och andra intressenter som jobbar med teknik och energi inbjudna i processen.

Nu aktuell fråga är om marken går att bygga på. Vi känner till att det är höga grundvattennivåer och eventuellt olika markföroreningar. Kommunen äger inte hela markområdet. Trafikverket har en stor del och det finns även privata ägare.

En knäckfråga är också passagen över järnvägen mot Esplanaden.

Samhällsplaneringskontoret svarar för att ta fram detaljplan och sedermera bygglov. Denna process är inte påbörjad. Det är en lång process, upp till 10 år innan området eventuellt kan börja utvecklas enligt den vision som nämnts.

Att ha garage under marknivå är inte tänkt och det skulle dessutom vara en mycket kostsam åtgärd.

Fråga 11, parkering utmed gågatan på Storgatan

Hur länge skall bilisterna få parkera hur de vill utmed gågatan på Storgatan och cyklisterna sicksacka mellan gående och barnvagnar på gångbanorna utmed nämnda gata? Måste en allvarlig olycka ske innan tekniska nämnden åtgärdar problemen?

Svar från Erik Wågman (S):

Först måste jag nog påpeka att vi alla har ett ansvar att parkera på anvisade platser och inte störa trafiksituationen för oss alla.

Samhällsbyggnadsavdelningen har beställt en ombyggnad för att minska problemet med felparkeringar och stopp med motor igång.

Det kommer byggas två 5 minuters parkeringar utanför Direkten och flytta ut cykelställen för att tränga ihop gatan och förhindra parkering på annat än anvisade platser.

Fråga 12, Ingsbergstvätten

Enligt meddelande från Nässjö kommun skall kommunägda Ingsbergstvätten inte längre mangla sänglinne, dukar och handdukar efter tvätt och tumling.

Fråga 1:
Har beslutsfattarna provlegat lakan efter sådan behandling som ni beslutat att gamla, sjuka och orkeslösa skall gå till sängs i?

Fråga 2.
Hur många miljoner sparar kommunen på denna åtgärd?

Svar från Ann-Cathrin Gunnar (C):

Svar fråga 1:
I dagens samhälle är det inte många personer som manglar sitt sänglinne, de flesta använder påslakan och dra på lakan. Frågan var om vi beslutsfattare har provlegat lakan som varit manglade. Svaret nej provlegat har vi inte gjort, men själv har jag sovit i manglat sänglinne. Själv har jag inget behov av att mangla lakan utan i min familj använder vi sängkläder av typ påslakan som inte behöver manglas.

Svar fråga 2:
Kommunen sparar inga miljoner på åtgärden. Vi ökar intäkterna eventuellt något, när vi får möjlighet att hjälpa fler och bevilja hjälp med tvätt till fler personer i vår kommun.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?


Dolt fält, måste ligga längst upp
Vad kan vi göra bättre?
Berätta vad vi kan göra bättre på den här sidan. Dina synpunkter är värdefulla för oss. Din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
×
Use Google to translate nassjo.se.
Please be aware that Nässjö kommun cannot take responsibility for the accuracy of the translation.