Öppna sök Stäng sök Sök
Öppna Meny Stäng meny Meny

Min LIA-resa genom Sverige

I januari 2020 startade Katarina sin resa mot målet att bli lokförare. En resa som, skulle det visa sig, högst påtagligt har påverkats av en världsomfattade pandemi. Här är hennes egna ord om hur det kan vara att praktisera (LIA) under annorlunda tider.

Selfie på Katarina Karlsson med solglasögon och hörselkåpor under hennes LIA.

Katarina Karlsson har studerat till lokförare under året som till största delen har präglats av Covid-19. Det har inneburit prövningar men också mycket goda erfarenheter under hennes tre LIA-perioder.

Att i dessa coronatider få ihop praktiken har varit ett ändlöst pusslande och resande.
Eftersom jag tillhör de vetgirigas skara så har jag inte nöjt mig med exempelvis bara köra växling en hel period. Då antalet LIA-platser begränsats högst väsentligt p g a inställda tåg, stopp för att ha med elever och avsaknad av handledare, så har både jag och Thomas (utbildningsledare, reds. anm.) på skolan fått jaga platser för att få ihop LIA-timmar.

Första praktikperioden (LIA 1)

Allt tar sin början på Green Cargo (GC) i Karlshamn med den glade Kalle som handledare.
GC Karlshamn har två större uppgifter:

  1. Betjäna Mörrums bruk med att hämta och lämna kem och pappersvagnar ett par gånger varje dag.
  2. Leverera plåt till Volvo i Sölvesborg.

Inga avlägsna destinationer precis. Men en stor eloge till Kalle som lärde mig åtskilligt om växling och jag fick även testa på lite radiokörning.

Efter tre veckor i Karlshamn begav jag mig till GC i Borlänge för lite linjekörning och blev där väl omhändertagen av Niklas. Nu började utmaningarna direkt - snö! Hmm, hur gör man nu då? Med Niklas som lugn och trygg handledare gick turerna med multipla lok (RC 4) och långa timmertåg till Kil i Värmland riktigt bra.

Med Niklas som lugn och trygg handledare gick turerna med multipla lok (RC 4) och långa timmertåg till Kil i Värmland riktigt bra.

När det bara var en vecka kvar på LIA 1, tog jag mig vidare mot Nässjö och resandetåg på VY och Krösatåget. Att förflytta sig från dubbla RC4länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster till en X11länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster/X14länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kändes som att flytta sig från lastbil till gokart. Som gammal busschaufför kände jag mig ändå rätt hemmastadd med start och stopp vid varje hållplats.

Min handledare Filip guidade mig genom vackra landskap och längs med sjöar på vägen till Värnamo-Halmstad-Alvesta och Jönköping.

Bild på timmertåg.

Till Kil i Värmland gick turerna med långa timmertåg och multipla RC 4 lok.

Katarina Karlsson kör tåg på sin LIA.

"Mina LIA-perioder har varit ett evigt resande hit och dit men det är det värt. Jag har älskat varenda minut som jag fått vara med om. En positiv del är att jag fått ta del av massor av erfarenhet och kunskap från mina åtta handledare som ska ha en stor eloge för sitt arbete."

Andra praktikperioden (LIA 2)

Nu gick resan till Göteborg och med husvagnen på släp checkade jag in på Lilleby Camping som ligger vackert belägen vid havet.

Vid Skandiahamnen möttes jag upp av Janne på CFL Cargo. En go gubbe som först tog mig med till ett av det svenska tågnätets mest välkända nav, Avesta/Krylbo. Resterande av mina veckor på CFL och med Janne gick resorna mellan Sundvall-Avesta/Krylbo.
Att få ta del av 38 års erfarenhet, som han förmedlade på ett fantastiskt sätt, var ett av guldkornen på min LIA-resa.

Att få ta del av 38 års erfarenhet, som han förmedlade på ett fantastiskt sätt, var ett av guldkornen på min LIA-resa.

Efter två veckor var det dags att flytta igen. Nu gick resan med husvagnen och den gamle Forden vidare till Nässjö/Boxholm.

Ny plats och nya kunskaper att inhämta. Nu blev det att vara dieselloksmekaniker. Ett gammalt V5 växelloklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster fick bli min arbetsplats när vi växlade vagnar ner till järnverket i Boxholm.

Tyvärr så här i Coronatider så är det lite mindre att göra på företagen och våra turer ner till stålverket var ju också självklart drabbade av detta. Björn och jag hittade dock en massa saker att träna på och utveckla. Vi tragglade dvärgarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, bromsprov, engelsmän och klotväxlar. Jag körde radioloklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och kopplade luftslangar så det stod härliga till, jag kan dessutom lägga till i mitt CV att jag har bytt bromsblock på en V5:a och lagat turboslangar på densamma. Det ni!!

Efter tre veckor av träning blev det dags att ta sig an resandetrafiken på SJ Linköping.
Min handledare under de här knappa två veckorna var Johanna. Mycket duktig, pedagogisk och jättetrevlig tjej och som gav mig mycket lärdom.

Min handledare under de här knappa två veckorna var Johanna. Mycket duktig, pedagogisk och jättetrevlig tjej och som gav mig mycket lärdom.

Våra flesta turer gick mellan Norrköping och Stockholm t o r. Lite enformigt kanske men å andra sidan fick jag ju lite linjekännedom istället.

Jag har fått en helt annan kännedom och förståelse för ATC:nlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som jag inte riktigt har fått användning för under all min godspraktik. 10 och 40 övervakning med alla nollor kors och tvärs i för och huvudindikator känner jag att jag har bra koll på nu efter veckorna med Johanna - kanonbra!

Fick testa på att köra flera olika fordon vilket jag tycker är barnsligt roligt och ena turen är inte den andra lik. Att köra från Norrköping med en gammal RC 6länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som har några år på nacken, till att på tillbakavägen köra en relativt ny ER1länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. En häftig dubbeldäckare som i förarhytten mest påminner om månbas ALPHA men så cool och behaglig att köra. En mycket trevlig bekantskap.

Fram till sista kvällen flöt allt på utan några större incidenter, något mindre balisfel utan restriktivt besked var väl egentligen allt som hände och det är ju väldigt skönt när det är så.

Bild på Lok ER1.

"ER1, en häftig dubbeldäckare som i förarhytten mest påminner om månbas ALPHA men så cool och behaglig att köra. En mycket trevlig bekantskap."

Sista resan skulle vi köra till Malmö och nu skulle jag få köra en X2länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. För första gången under mina LIA-perioder kände jag att nu får handledaren börja resan med att köra så jag kan kika på hur hon agerar och samtidigt få bomba med frågor som man kanske inte riktigt får fram när man själv sitter och kör.

När vi kom fram till Malmö hade vi ett par timmar på hotell innan det var dags för återfärd till Linköping. X2:n stod redo till oss vid Malmö central och när våra ca 250 passagerare kommit ombord och satt sig tillrätta kunde vi starta vår återresa.

Det är då som fjärren ser någon form av beläggning på vårt spår på Malmö godsbangård och sätter signalen framför oss i stopp. Man får ju hoppas att det inte då hade hunnit att serveras kaffe ute i vagnarna, för den inbromsningen från lokförarelev Karlsson går väl inte till historien som den allra mjukaste.

Jag slänger en snabb blick på ATC:n vid påbörjandet av bromsningen och drar än lättnadens suck när jag ser att förindikatorn är släckt. Thank good! "Bara" en Ospa Blänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Obehörig StoppsignalPAssage och innebär att en rörelse passerat en stoppsignal utan tillstånd. Kategoriseras i grader från A till C. Reds. anm.)

Passerar stoppsignalen med ca 50 m och det är bara att plocka fram blankett 21länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ringa fjärren och börja skriva. Åtta minuter sena kommer vi slutligen iväg igen och det är bara att ligga på pipet och försöka köra in den tappade tiden.

Passerar stoppsignalen med ca 50 m och det är bara att plocka fram blankett 21, ringa fjärren och börja skriva.

Det är då det dyker upp en ilsken dam som kliver på vårt tåg i Hässleholm. Hon har tyvärr bestämt sig för att inte ha så mycket till övers för våra ombordansvariga, men efter en del tjafs lyckades vi med hjälp av två ordningsvakter få damen av tåget.

Nu är vi 11 minuter sena, och jag har fått lite att bita i om vi ska vara i tid till våra anslutningar i Nässjö och Linköping. Sagt och gjort, med pådrag så mycket som tillåtet och en förhoppning om att vi inte skulle råka ut för fler incidenter, kom vi i tid till både Nässjö och Linköping. Det sista jag hörde i högtalaren var vår ombordansvarige som tackade vår eminenta lokförare för att vi hade kört in förseningen som vi dragits med. - Men vänta nu, det var ju mig han menade! Så jäkla kul och det tar jag verkligen med mig.

Katarina vid dörröppningen till ett TRAXX R185 lok. 

Katarina var hos TX Logistik under sin tredje och sista LIA strax innan examen.

Tredje praktikperioden (LIA 3)

På tredje LIA:n var det dags att återgå till godstågen. Nu kom jag till TX Logistik med placering Malmö, Eskilstuna och Hallsberg. Undrar var dom hittar alla trevliga handledare? Jonathan på TX är inget undantag. Han hjälper och stöttar mig och låter mig sköta allt. Det mesta har gått som på räls trots att jag fått lära mig ytterligare ett nytt lok - TRAXX R185. Omvänd placering av spakar och annan kvittering var 30 sek.

Undrar var dom hittar alla trevliga handledare? Jonathan på TX är inget undantag. Han hjälper och stöttar mig och låter mig sköta allt.

Det finns vissa gånger då jag inte är helt nöjd med att tåglängden är 670 m. Som vid en av våra nattliga turer mellan Malmö och Eskilstuna, då vi redan var flera timmar sena.
Strax innan vi är framme ringer fjärren. ”Ni får gå ner på sth.10 och sedan stanna. Vi har fått ett varmgångsslarm på axel 118”.

Detta är vår sista vagn såklart. Det blev till att blockera linjen och ta sig en nattlig långpromenad på banvallen för att kontrollera statusen. Tack och lov så var det bara ett falsklarm så det var bara att återvända till loket och invänta klar från fjärren innan vi kunde ta oss sista biten till Eskilstuna.

Sammanfattning

Som ni ser så har min LIA varit ett evigt resande hit och dit men det är det värt. Jag har älskat varenda minut som jag fått vara med om. En positiv del är att jag fått ta del av massor av erfarenhet och kunskap från mina åtta handledare som ska ha en stor eloge för sitt arbete!

Jag har älskat varenda minut som jag fått vara med om.

Nu är slutet nära, ett par veckor till av praktik och några i skolan innan jag hoppas få komma ut och arbeta på egen hand.

//Katarina

670 m långt tåg med TRAXX R185 lok.

670 m tåg med ett TRAXX R185-lok som Katarina spakade på sin sista LIA.

Tillbaka

Nässjöakademin
Framtidsvägen 1
571 35 Nässjö

nassjoakademin@nassjo.se


Dolt fält, måste ligga längst upp
Vad kan vi göra bättre?
Berätta vad vi kan göra bättre på den här sidan. Dina synpunkter är värdefulla för oss. Din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.